"Att decimera Uppsalas kajor är en utopi"

Just den här tiden på året gör kajflockarna stor skada på åkrarna. Flera av kommunens arrendatorer kring Fyrislund-Gnistarondellen har problem med kajorna, liksom Ultuna, en stor markägare i området.
Anders Landfeldt, lantbrukare i Funbo, Krisslinge, 7 km utanför Uppsala, är en av dem som drabbats. Han tycker att antalet kajor har ökat markant under senare år, och har numera slutat odla korn och vete på särskilt utsatta åkrar.
- Det rör sig om ganska stora värden som förstörs. Kajorna nappar några få kärnor från varje ax och trampar sedan ner resten, säger han.
Ett år bedömde en värderare kajornas framfart på Anders Landfeldts marker som en totalskada.
- 25 000 kvm förstördes det året, bara hos mig. Det motsvarar 20 ton spannmål.

Enligt Anders Landsfeldt som på olika sätt engagerat sig i kajfrågan har ingen vågat göra en totaluppskattning av värdet på det kajflockarna äter upp och förstör.
Göte Gillsberg, chef för viltvården i kommunen, tror att tanken på att decimera Uppsalas kajor är en utopi.
- Vi är ute då och då och störskjuter på ställen där de är särskilt besvärliga, vid fälten kring Pharmacia, Fyrislund och Rapsgatan. Jag tror att vi får lära oss att leva med kajan.
På kontoret för miljö och hälsa är kajorna inget problem. Inte en enda anmälan om störande kajor har kommit in hitills i år. Förra året fick inspektörerna in ett enda "kajärende".
Ändå är flera uteserveringar i centrala Uppsala rejält utsatta för kajornas spillning. Både Flustret och Amazing Thai ligger vid populära sovträd; ibland är trottarerna kladdiga av kajskit. Också vid cykelparkeringen vid Västra Ågatan är marken under kastanjerna stundtals täckt av fåglarnas spillning.
- Det är sällsynt att någon klagar. Kanske är problemet självsanerande? Blir det alltför skitigt på en uteservering slutar gästerna komma, säger Stefan Järdö, miljö- och hälsokontoret, och hänvisar till att den som driver en verksamhet är ansvarig för att se till att det inte finns fågelskit på bord, stolar och marken runtomkring.
Däremot händer det att folk klagar över kajornas läten. Förra sommaren kom klagomål på en kajflock i Vasaparken. Den elektroniska kajskrämman löste problemet.
- Det gick bra, flocken försvann. Men egentligen har man ju bara flyttat problemet. Jag kan inte se hur man ska få ner antalet kajor. Att skjuta är meningslöst. Enda lösningen är kanske är att gå på kajornas bon, säger Stefan Järdö.
Inte heller Göte Gillsberg tror att det är möjligt - eller ens önskvärt - att decimera Uppsalas kajor.
- Nej, kajorna inne i stan kan man inte göra mycket åt. Man kan inte ge sig till att skjuta inne i stan på de stora flockar som slår sig ner i träden efter mörkrets inbrott.

Fotnot: Kajorna är ett problem inte bara i Uppsala. Även Hässleholm, Linköping och Västerås har under senare år fått se kajflockarna växa.

"Att decimera Uppsalas kajor är en utopi"

Uppsalas karaktärsfågel kajan med sina ljusblå ögon och sin struttande gång väcker blandade känslor. Men kajan gör mer än bara skränar och skiter tonvis. Den äter upp böndernas vete och korn, som växer bekvämt till hands på stadsnära åkrar.