Att triangulera ett steg för långt

Det handlar om triangulering, metoden att i frågor där de egna åsikterna upplevs som mindre populära närma sig sina motståndare och etablera en tredje åsikt, mellan motståndarens åsikt och den man tidigare själv intagit.
De nya moderaterna är än så länge svenska mästare i grenen, även om socialdemokraterna gör sitt bästa för att komma i kapp. Ibland undrar jag hur de två stora partiernas strateger tänker: Går verkligen den rakaste vägen till valseger genom att lägga sig precis jämsides med sin politiska motståndare?

Inför partiets framtidsdagar passar tre moderata ministrar på att ta ytterligare några steg närmare s-märkta ståndpunkter. Regeringens a-kassereformer har mött hård kritik från socialdemokratiskt och fackligt håll i snart två år. Och nu när opinion verkar vända, vill moderaterna närma sig socialdemokraterna även här.
I en artikel på DN Debatt argumenterar ministrarna Borg, Littorin och Husmark Pehrsson för att avgiften till a-kassan ska sänkas. Dessutom gör man sitt bästa för att skjuta de egna tankarna om en obligatorisk a-kassa i sank. Det som tidigare skulle genomföras är nu bara "eftersträvansvärt att pröva".
Men ska man "pröva", måste kopplingen till facken vara kvar. För "Att införa en enhetlig offentlig arbetslöshetsförsäkring som finansieras med arbetsgivaravgifter utan koppling till de fackliga organisationerna skulle försämra lönebildningen, öka arbetslösheten och minska sysselsättningen." Och försvaga fackets ställning, förstås. Men det sista skriver man inte. Det skulle ha varit lite för duktigt triangulerat. Då skulle man inte bara närmat sig utan tagit över motståndarnas åsikter.

Hela artikeln är en reträtt från tidigare ståndpunkter. Det är triangulering när den är som tydligast. Målet är tydligt: oppositionen ska berövas ett angreppsvapen.
Men det är ett farligt spel. Visst kan ett sådant positionsbyte försvaga oppositionen. Fast det kan lika gärna stärka den: Vad var det vi sa? Vi hade rätt hela tiden. Ni står ju inte ens bakom er egen politik.
Så förrädisk kan trianguleringen vara. Bättre då att satsa på egna åsikter, men med sprängkraft att locka väljare över blockgränsen. Om det gick att göra med arbetslinjen och skolpolitiken, så går det att göra igen.