När länsstyrelsen gör en bedömning om en bitande hund ska omhändertas väger de in om hunden är väldigt aggressiv.
Den äldre kvinnan med rollator är ute och går när en amstaff på 40 kilo gör ett utfall mot henne.
Ägaren orkar inte hålla tillbaka hunden, som biter kvinnan i axeln och ryggen och fäller henne till marken. Hon förs blödande till sjukhus.
Kvinnan har polisanmält attacken – och hon är långt ifrån ensam om att bli så skadad att hon måste söka vård. Antalet vårdbesök till följd av hundbett har ökat från 137 per år 2021 till 197 år per år 2023 i Uppsala län, visar siffror från Socialstyrelsen. Det är en ökning med 44 procent.
Hundattackerna ökar
Även anmälda hundattacker har ökat. UNT har granskat samtliga ärenden där länsstyrelsen i Uppsala har fattat beslut mot hundägare mellan 2022 och 2024 för att deras hundar har attackerat människor eller djur. Det kan vara beslut om att ägarna ska använda exempelvis koppel eller munkorg.
Totalt handlar det om 52 ärenden som rör 41 hundägare. Det är en fördubbling jämfört med perioden innan, 2019-2021, då länsstyrelsen fattade beslut om 25 ärenden.
En av förklaringarna till ökningen kan vara att antalet hundar i länet har ökat, inte minst sedan pandemin. I Uppsala län finns i dag 42 262 hundar registrerade hos Jordbruksverket. Det är 29 procent fler än för sex år sedan.
Att så många äger hund i länet visar att det är en väldigt liten andel av hundarna som biter människor. Men de som biter kan göra stor skada.
Hundarna biter ofta igen
UNT:s kartläggning visar också att de hundar som biter ofta biter igen.
25 av de 41 hundägarna har flera anmälningar mot sig. Vissa hundar har bitit barn vid flera tillfällen. Attackerna sker ofta för att hundarna springer lösa eller för att ägarna inte är tillräckligt starka för att hålla tillbaka hunden när den gör ett utfall.
Lagen skyddar inte
Enligt lagen om tillsyn över hundar och katter ligger ett strikt ansvar på ägaren att se till att hunden inte skadar människor eller andra djur.
Om länsstyrelsen får in en anmälan på att en hund bitit kan ägaren föreläggas att ha koppel eller munkorg på hunden. I de grövsta fallen omhändertas hunden. Bor hunden i ett tätbebyggt barnrikt område eller om den är väldigt aggressiv finns det större anledning att omhänderta den, berättar Emelie Endrésen, enhetschef på veterinärenheten på länsstyrelsen i Uppsala.
– Problemet är bara att det här är bedömningar vi ska göra baserat på vad hundägaren och anmälaren berättar. Vi har bara vittnesuppgifter att gå på, så det blir ständigt en bedömning av de uppgifter vi har fått, säger hon.
När hundar omhändertas av länsstyrelsen görs en utredning där man testar hundens mentalitet. Därefter tas beslut om hunden ska återlämnas till ägaren, säljas eller avlivas.
I övrigt finns det inte så mycket myndigheterna kan göra för att förebygga att en hund biter igen eller för att skydda den som riskerar att bli biten.
– Enligt lag får vi inte åka till adressen där hunden finns och göra uppsökande kontroller för att kolla att de exempelvis använder munkorg som de blivit ålagda. Allt som sker i nuläget är att vi tar in uppgifter från anmälare och ägare. Vi får mycket kritik från allmänheten för att vi sitter och ringer i stället för att göra en kontroll på plats.
Ska inte lagen skydda människor från att bli bitna?
– Det finns en tanke om att djurhållaren ska ha möjlighet att göra rätt. Vi strävar efter att de ska få en chans till om de visar mycket ånger eller förståelse och vidtar åtgärder för att det ska bli bättre framöver. Det kan ju vara ett olycksfall snarare än att ägaren varit nonchalant.
Men vi har ju 25 fall av 41 där hundarna biter igen?
– Där behöver vi ställa ytterligare krav på djurägaren. Följer de inte de krav vi ställer på exempelvis munkorg eller koppel kan de tvingas betala vite. Nästa steg är att vi får omhänderta hunden, säger Emelie Endrésen.
Mellan 1 mars och 20 augusti ska hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt.
Brister i systemet
Att lagen i många fall är för tandlös, säger även Johnny Kroneld. Han är informationschef på den ideella organisationen Hundstallet som tar hand om vissa av hundarna som omhändertagits av länsstyrelsen för att de bitit.
– Anledningen till att vi har de här problemen är oseriösa uppfödare. Varje hund kan bli farlig oavsett ras. Länsstyrelserna borde kunna få åka ut och göra kontroller hos uppfödarna för att se att hundarna mår bra och lever under bra förhållanden, säger han.
Johnny Kroneld är informationsansvarig på organisationen Hundstallet, som tar emot hundar som omhändertagits bland annat för att de biter.
För att kunna göra den här typen av kontroller behöver länsstyrelserna – utöver stöd i lagen – mer resurser, enligt Johnny Kroneld. Dessutom behövs en samverkan mellan de olika länsstyrelserna.
– Det finns ägare som har hundar som biter och som flyttar mellan olika delar av Sverige för att kunna fortsätta missköta sina hundar. Och då finns du inte i protokollen hos den nya länsstyrelsen och så kan det börja om.