Det hävdar den italienske forskaren Stefano Mancuso, professor i växtneurologi vid universitet i Florens, som i veckan har besökt Uppsala för att föreläsa och diskutera samarbetsprojekt med forskarkollegor vid SLU.
– Jag kan förstå att påståendet att växter precis som djur har kognitiva förmågor kan låta som new age, men all vår forskning vilar på en genuin vetenskaplig grund, säger han.
Stefano Mancuso räknas som grundaren av det nya växande – men fortfarande kontroversiella – forskningsfältet växtneurobiologi. Enligt honom och hans kolleger växer sig bevisen allt starkare för att växter kan inhämta massor med information från omvärlden, tolka den på ett intelligent sätt och agera därefter, ibland i ett komplicerat socialt samspel med sina grannar.
– Växter andas, fastän de saknar lungor, uppfattar färger och former, fastän de saknar ögon, och har minne, fastän de saknar hjärna, säger Stefano Mancuso.
Som ett exempel nämner han en mycket uppmärksammad studie från hans forskargrupp kring frågan om växter – i likhet med människor och andra djur – kan lära sig av erfarenheter, minnas vad de lärt sig och agera därefter. Studien gjordes på den för det flesta läsare till namnet förmodligen okända växten Mimosa pudica, som många nog ändå känner igen som växten som snabbt drog ihop sina blad när de petade på den. Den reaktionen anses vara ett sätt att försvara sig mot skadeinsekter.
I försöken lät forskarna gång på gång från låg höjd tappa krukor med Mimosa pudica-plantor. Till en början slöt plantorna som väntat snabbt sina blad efter att ha darrat till vid nedslaget. Men efter upprepade tappningar slutade de göra det, som om de hade lärt sig att det de utsattes för inte var farligt och därför inte något som de behövde ödsla energi på. Däremot fortsatte växterna att sluta bladen när de utsattes för andra potentiella faror.
– Till och med när försöken upprepades efter en månad kom växterna ihåg att de inte behövde sluta bladen när de tappades mot marken. Så långvarigt minne har inte insekter i liknande experiment, säger Stefano Mancuso.
Långt ifrån alla forskarkolleger håller med om att resultaten av studien är bevis för att växter har intelligens och kan göra medvetna val. Även en del kritiker är dock beredda att tolka resultaten som att växter kan uppvisa ett "intelligent beteende".
Växtneurobiologi är ett nytt forskningsfält. Fortfarande är mekanismerna bakom växters beteende i stort sett okända, men entusiasterna spekulerar redan om att kunskaper om dem ska komma till nytta inom så vitt skilda områden som att bekämpa skadeinsekter inom jord- och skogsbruket, bygga nya effektivare datanätverk och konstruera nya typer av robotar – växtoider i stället för androider – för att utforska markens egenskaper.
I dag måste forskningsstudier på människor och (ryggrads)djur godkännas av särskilda etikprövningsnämnder, bland annat för att trygga att deltagarna inte ska utsättas för onödigt lidande. Är det utifrån de nya rönen om växters intelligens och förmågor dags att införa en etiska prövning även av försök på dem?
– Nej, till skillnad från djur saknar växter förmodligen förmågan att känna smärta. Smärtan är en mekanism för att kunna fly eller skydda en kroppsdel. Växter är stationära, saknar inre organ och kan överleva även när skadedjur ätit upp en stor del av deras kroppar, säger Stefano Mancuso.
En TED-föreläsnming med Stefano Mancuso kan ses på https://www.ted.com/talks/stefano_mancuso_the_roots_of_plant_intelligence