Avlyssning fäller fler brottslingar

Förra året beviljade svenska domstolar närmare 900 tillstånd för hemlig teleavlyssning. Polisens statistik visar på en rejäl höjning för varje år sedan 2000 då motsvarande siffra låg runt 300. En stor förklaring uppges vara att den organiserade brottsligheten har ökat och att användandet av mobiltelefoner blivit större.

I Uppsala län har antalet avlyssningstillstånd legat runt 50 om året de senaste tre åren, men även det är en ökning om man jämför med hur det såg ut längre tillbaka i tiden.
- Jag tror att förklaringen är att lagen ändrades 2004 så att vi fick en större möjlighet att göra avlyssningar, säger Sven Knutsson, fram till nyligen chef för Uppsalapolisens brottsspaningsrotel.

Teleavlyssning betraktas som mycket integritetskränkande och därför är det strängt reglerat när avlyssning får ske. Förutom att den avlyssnade personen ska vara skäligen misstänkt för ett brott som antas ge minst två års fängelse ska en avlyssning vara "av synnerlig vikt för utredningen" för att domstolen ska bevilja den.
- Det kan ju vara så att fysisk spaning inte är genomförbar på grund av hur det ser ut på platsen. Det fysiska spaningen kommer aldrig att försvinna, men det här är ett viktigt komplement, menar Sven Knutsson.

Teleavlyssning används främst i polisens arbete med att bekämpa grova narkotikabrott, men även i till exempel utredningar av mord, grova mordbränder, grova rån och grov människosmuggling förekommer avlyssning. På senare år har det även blivit vanligare att polisen gör så kallad hemlig teleövervakning, där man undersöker vilka personer som den övervakade har ringt och var den misstänkte har befunnit sig när han eller hon använt sin mobiltelefon. Både i utredningen av Siggeforamordet i våras och av mordet på den så kallade Alundakvinnan för två år sedan blev just teleövervakningen viktiga bevis i rätten.
- Fördelen med teleövervakning är att man kan gå tillbaka i tiden och kontrollera. När det gäller Alundafallet så var det ju så att utredningen stod och föll med det här, säger Sven Knutsson.

För att få en ökad kontroll över hur polis, åklagare och domstolar agerar i samband med avlyssningsärenden finns sedan ett par år tillbaka offentliga ombud med i domstolen i samband med att besluten tas. Enligt ett regeringsförslag kommer det nästa år även att införas en särskild fristående myndighet som ska granska polisens användande både av hemlig teleavlyssning och av andra tvångsmedel.
- Det tror jag inte upplevs som särskilt konstigt för någon. De beslut vi tar tål att bli granskade. När vi vill ha en avlyssning har vi ju ett material vi står på, som vi föredrar noggrant för åklagaren. Och om åklagaren inte tror på att avlyssning är en framkomlig väg så går ju hon eller han aldrig till domstol heller, säger Sven Knutsson.

Avlyssning fäller fler brottslingar

Polisens telefonavlyssning är i många fall är direkt avgörande för att grova brottslingar ska åka fast. Fler misstänkta brottslingar än någonsin avlyssnas och nu väntar hårdare kontroll av den kontroversiella verksamheten. Vid Uppsalpolisen ser man inga problem med nyordningen.