BÄde glÀdje och vÄld vardag pÄ behandlingshemmet
Slag, sparkar och vÄldsamma utbrott. Men ocksÄ en stor glÀdje i att kunna hjÀlpa. SÄ beskriver behandlingsassistenterna pÄ vÄrdboendet VildÀngeln sin vardag. UNT har besökt boendet som i en artikel i onsdagens tidning pÄstods anvÀnda sÄ kallade kontrolltagningar utan stöd i lagen.
Jenny Hellsten och David Hammerströms uppgift Àr att lÀra flickor med olika neuropsykiatriska diagnoser att hantera sin situation sÄ att de kan fungera i samhÀllet. Ibland innebÀr det att vardagen kantas av vÄld.
Foto: Josefin Sköld
I hallen stÄr ett par slitna skor pÄ snedden, annars Àr stÀdningen vid en första anblick minutiös. Jag ska trÀffa Jenny Hellsten och David Hammerström. De jobbar som behandlingsassistenter pÄ vÄrdboendet. I artikeln i onsdagens UNT anklagade 14-Äriga Emma och hennes mamma personalen pÄ VildÀngeln och skolan Skogstibble för att anvÀnda kontrolltagningar rutinmÀssigt, vilket Àr olagligt. Vd:n för SRK Konsult AB som driver verksamheterna, Susanne Frode, förnekar att kontrolltagningar sker utan att klienten utövat vÄld mot sig sjÀlv eller andra - dÄ Àr greppen lagliga att anvÀnda.
- Det kÀnns inte alls bra att fÄ anmÀlningar och anklagelser riktade mot sig. Men jag vet att de inte Àr sanna. Vi anvÀnder bara nedlÀggningar om klienterna riktar direkt vÄld mot oss, andra klienter eller sig sjÀlva. DÄ Àr det nödvÀndigt, sÀger David Hammerström och hÀller upp kaffe i de tre kopparna han dukat fram pÄ köksbordet.
I snitt anser de att nedlÀggningar av vÄldsamma ungdomar sker en gÄng i mÄnaden.
- Det Àr aldrig kul att lÀgga ned nÄgon. Vi gör det för att vi mÄste och aldrig annars, sÀger Jenny Hellsten i.
Ungdomarna som bor pÄ VildÀngeln Àr mellan 13 och 21 Är gamla. De har olika neuropsykiatriska diagnoser, till exempel adhd, aspberger syndrom och autism. I mÄnga fall har en klient flera diagnoser samtidigt. Funktionshindren kan bland annat innebÀra att ungdomarna drabbas av exempelvis vÄldsutbrott och Ängestattacker.
- De hÀr barnen kan av olika anledningar inte bo hemma och gÄ i vanlig skola. VÄrt uppdrag Àr att hjÀlpa dem hantera sin situation och fÄ dem att anpassa sig efter de beteendenormer som finns i samhÀllet, sÀger Jenny Hellsten.
För att kunna hjÀlpa ungdomarna finns ett strikt regelverk som ska ge de boende fasta rutiner. Bland annat fÄr de prata i telefon 15 minuter i veckan, personalen lyssnar pÄ alla samtal och lÀser ocksÄ alla brev som kommer till och skrivs av ungdomarna. De fÄr inte lyssna pÄ musik som anspelar pÄ sexism och rasism och alla besök mÄste vara planerade en vecka i förvÀg. Regler som dessa skapar ofta konflikter mellan assistenter och de boende eftersom brister i reglerna ger bestraffningar av olika slag. Ett straff kan till exempel vara indragen veckopeng eller permission.
- Jag har blivit sparkad, slagen, fÄtt en stol kastad i ryggen, blivit biten och riven - pÄ jobbet. VÄld Àr en del av min vardag och ibland mÄste jag försvara mig. Jag har familj och vill inte bli skadad eller att nÄgon ska skada nÄgon annan, sÀger David Hammerström som svar pÄ en del av kritiken mot anvÀndningen av kontrolltagningar.
Alternativet till att anvÀnda nedlÀggningar pÄ ungdomarna Àr att ringa polisen, eller lÄsa in sig sjÀlva och resten av ungdomarna i ett rum, menar de.
SÄ vad Àr egentligen tjusningen med jobbet? Jenny Hellsten och David Hammerström menar att det Àr möjligheten att kunna hjÀlpa ungdomar med komplicerade bakgrunder till ett vÀrdigt liv.
- Att se dem hantera sitt beteende nÀr de Äker hÀrifrÄn Àr underbart. VÄr statistik visar att tvÄ tredjedelar av dem som Äker hÀrifrÄn blir "klara" med sin behandling. Det tar mellan sex mÄnader och tvÄ Är, sÀger Jenny Hellsten.
Personal som jobbar pÄ VildÀngeln Àr bland annat undersköterskor, beteendevetare, barnskötare och socionomer. Jenny Hellsten Àr undersköterska och fick gÄ pÄ flera intervjuer innan hon fick jobbet pÄ VildÀngeln.
- Personalen utbildas ocksÄ under tiden de arbetar. Bland annat om sjÀlvskadande beteenden, om hot och vÄld, sÀger Susanne Frode.
SÄ vad gör ni med kritiken?
- Vi bearbetar den i personalgruppen. Sedan Uppdrag gransknings reportage om nedlÀggningar dÀr vi fanns med, har vi ocksÄ förbÀttrat sÀkerhetsrutinerna sÄ att varje enhet har varsin egen sÀkerhetspolicy, sÀger Susanne Frode.
Anser du att förtroendet för er Àr skadat?
- Det verkar inte sÄ. Vi har inte sett en tendens att förfrÄgningarna frÄn socialtjÀnst och förÀldrar minskat. Men visst Àr jag alltid rÀdd att det ska hÀnda nÀr vi fÄr kritik som denna.
SĂ„ jobbar vi med nyheter