– Trevligt förstås att få uppmärksamhet på det här sättet, men om jag är så olik många andra lantbrukare vet jag inte, säger Andreas Eriksson, blygsam men glad.
Alldeles lik andra är han ändå inte, bonde i fjärde generationen, och dessutom med samma startgård som tre tidigare generationer i familjen, Ramsta Söderby.
– Det är åtta år sedan jag tog över gårdens 20 hektar, och 20 hektar arrendejord, berättar Andreas Eriksson.
Ramsta Söderby driver han fortfarande, men sedan förra året är det arrendegården Balingsta prästgård som är huvudsäte för lantbruket, och där bor han tillsammans med sin sambo. Totalt 160 hektar odlingsmark hör till Balingsta och till det kommer 100 arrenderade hektar vid Ramstalund.
– Men i maskinsamverkan som jag har tillsammans med min far och en till lantbrukare är det 700 hektar. Att äga maskiner tillsammans eller turas om att använda varandras maskiner är kanske inte en förutsättning för att man ska kunna driva ett lantbruk i dag, men jag rekommenderar det varmt.
Fördelarna är inte bara ekonomiska tycker Andreas Eriksson, det är bra att ha kolleger och arbetskamrater också. I hans fall ingår också familjemedlemmar, inte bara far utan också farfar finns med i arbetet.
Han har hela tiden som bonde varit helt inriktad på spannmålsodling. Djurhållning har aldrig intresserat honom:
– Odling och teknik, det är det jag tycker är roligt, så för mig är det här som att ha en hobby som jag får betalt för att ägna mig åt, säger Andreas Eriksson.
När han nu också blivit en av tio Grodden-stipendiater, har han fått träffa Lantmännens ledning vid ett heldagsseminarium i Stockholm i samband med årets Lantmännenstämma förra veckan.
– Ett bra tillfälle att framföra våra synpunkter till ledningen, och också höra hur de tänker sig att organisationen ska utvecklas. Att lägga ner så många silor som de gjorde för några år sedan var till exempel inte så bra. Nu har några öppnats igen, i Fjärdhundra till exempel.
Om EU:s lantbruksstöd säger Andreas Eriksson inte så mycket:
– Men det är klart att jag hellre får betalt för det jag producerar än söker bidrag med all pappersexercis det kräver.
Om GMO-grödor säger han:
– Förädling med GMO-teknik ser jag inte är några problem. Problem blir det däremot om stora företag som Monsanto gör specifika GMO-produkter som i sin tur kräver specifika Monsanto-produkter för gödning och ogräsbekämpning. Det är bra med mångfald.
Ekologisk odling är inget som Andreas Eriksson har tankar på att börja med inom de närmaste åren:
– Inte som det ser ut nu. Det är lättare för djurbönder som får gödsel från den egna gården.