Bandyskola lockar barn frÄn hela stan
Det Àr onsdag eftermiddag och tre förvÀntansfulla pojkar med bandytrunkar stÄr vid hÄllplatsen pÄ Otto Myrbergs vÀg tillsammans med sin fröken Anna-Karin Johansson. De spanar efter specialbussen som skall ta dem till Studenternas och bandyskolan Bandykul.
Foto: Linus Höök
En lÄng skoldag ligger bakom dem, och nu gÀller det att ladda inför en timmes bandylek pÄ Studenternas. Bussen har knappt hunnit fram till nÀsta hÄllplats, Sverkerskolan, förrÀn de Àr i full fÀrd med att trycka i sig mellanmÄl pÄ bordet: pucko, saft, juice, leverpastejmackor, russin och smÄmorötter. Vid Sverker kliver Elliot Lundell och kompisen Hjalmar Pikas pÄ, och ansluter sig till gÀnget runt bordet.
Regnet strilar hÄglöst ner, och det Àr nÀstan mörkt fast klockan bara Àr 14. Men hÀr i bussen Àr stÀmningen pÄ topp. Henrik Forss berÀttar entusiastiskt att de skall trÀna teknik, lÀra sig att Äka skridskor bra, och att skjuta.
- Det Àr jÀtteroligt, sÀger han och tuggar ljudligt vidare pÄ sin morot.
Att stans bandylag inte direkt rosar marknaden just nu bekymrar dem inte ett ögonblick; smÄ pojkar kan vara otroligt lojala.
- Mitt lag Àr Sirius, sÀger Isak Hoffman bestÀmt. De andra hÄller med.
- Jag hejar pÄ Sirius i alla fall, Àven om det inte gÄr sÄ bra just nu, förtydligar Elliot Lundell.
- Men det Àr lite trÄkigt att det gÄr sÄ dÄligt för dem, tillÀgger Hjalmar Pikas.
Alla hÄller pÄ med andra sporter, men tycker bandy Àr roligast. Fotograf Höök frÄgar om nÄgon trÀnar ishockey. Ett rungande "NEJ!!!" blir svaret.
- Det Àr alldeles för mÄnga skydd, sÀger de fem unisont.
Under regntunga skyar rullar bussen vidare, och stÀmningen stiger alltmer. Efter mellanmÄlet utvecklar pojkarna en energi som skulle kunna driva bussen med egen kraft. NÀr vi rullar ut pÄ Fyrislundsgatan blir det plötsligt spontan allsÄng: The Archs Baby IŽm the worrying kind.
- Neeej, nu Àr jag sÄ trött pÄ att Äka buss, sÀger Elliot ur djupet av sitt hjÀrta, efter 45 minuters resande. Men sÄ mycket mer behöver han inte Äka, för nu Àr vi snart framme vid Studenternas IP. Pojkarna tar sig snabbt ur bussen och grÀver fram trunkarna ur bagageutrymmet. Oskar Fröberg avböjer artigt men bestÀmt all assistens med den tunga, oformliga bagen som Àr nÀstan lika stor som han sjÀlv.
OmklÀdningsrummet Àr fullt av hukstÄende vuxna mÀn som tÄlmodigt snör skridskor: pappor, frivilliga Siriusveteraner och nÄgra enstaka mammor.
Urban Eriksson, sjÀlv gammal VP-lirare, har stressat ivÀg frÄn jobbet pÄ Arlanda och hjÀlper nu 6-Ärige sonen Daniel sÀtta pÄ skydd, suspensoarer och skridskor.
- BandyKul Àr veckans höjdpunkt, sÀger han, och drar vant Ät sonens skridskosnören.
En bit dÀrifrÄn fÄr Dante Pettersson assistens av veteranen Manne Olsson - och dÀrpÄ samma frÄga som de andra knattarna:
- Vart det för hÄrt eller för löst?
Det dröjer inte lÀnge förrÀn ett 50-tal pojkar glider runt pÄ isen som ligger blank som, ja ett nybonat golv. Snart Àr BandyKul i full gÄng. PÄ den oljiga lÀttÄkta isen finns gamla kÀnda Siriusspelare som Tordan Engstrand som nu trÀnar de pojkar som om 10-15 Är kanske försvarar Sirius fÀrger.
Visselpipor ljuder, och trÀnarna skojar om att man kanske skulle köra lite simtrÀning i stÀllet - vatten Àr det gott om pÄ Studenternas denna regniga eftermiddag.
- Jobba med bollarna sĂ„ det kĂ€nns i lĂ„ren, ta ut skĂ€ren ordentligt, luta er framĂ„t, haglar instruktionerna över knattarna. De kryssar runt koner, övar pĂ„ att Ă„ka bakĂ„t och att dribbla. Ăver decimeterhöga hinder hoppar de som smĂ„ starka shetlandsponnyer.
Under tak kurar ett troget supportergÀng förÀldrar, bland dem farmor Birgitta och farfar Rein Kalm, som försöker urskilja barnbarnet Ludvig i regnet och det starka motljuset. LÀtt Àr det inte, alla knattar ser likadana ut, tycker Rein Kalm.
- Visst Àr det vÀl han dÀr borta, sÀger farmor.
- Nej, kan det vara möjligt - jo, det Àr ju Ludvig. Men du, vad duktig han har blivit! sÀger farfar, och stoltheten lyser ur hans ögon.
SĂ„ jobbar vi med nyheter