Bankpaketet välkomnades på Distinget

Distingskonferensen i Konserthuset i Uppsala präglades helt av lågkonjunkturen och finanskrisen. Finansmarknadsminister Mats Odell (KD) presenterade detaljerna i det nya bankpaketet - och bjöd på sång.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2009-02-03 19:54
Som svar på frågan om regeringen verkligen behövde skjuta till 50 miljarder kronor i ett nytt stort bankpaket för att ta Sverige ut ur den "finansiella vargavintern" svarade Mats Odell med att sjunga refrängen till Astrid Lindgrens "Idas sommarvisa".
- Du ska inte tro det blir sommar, om inte nån sätter fart, sjöng finansmarknadsministern med något skrovlig stämma och möttes av spridda applåder och skratt i Konserthusets stora sal.

På tisdagsförmiddagen hade Mats Odell presenterat paketet tillsammans med finansminister Anders Borg i Stockholm, och på Distinget i Uppsala på eftermiddagen fick han en ny chans att förklara sin syn på krisen.
- Regeringen har genom stödåtgärderna förhindrat ett finansiell härdsmälta. Finanskrisen har inte blåst över. Livskraftiga företag har svårt att få kredit och finansiering för sina nödvändiga investeringar, sade Mats Odell.
Många svenskar har fått känslan av att finanskrisen har blåst över, och att de varsel och svaga resultat vi ser nu är tecken på en vanlig lågkonjunktur. Men det är en falsk bild, menar Mats Odell. Finanskrisen är inte över.

- Stora svenska företag har länge kunnat låna pengar utomlands, men där är det stopp nu. Vissa utländska banker har försvunnit, andra har fått stödpengar från sina regeringar som ställer motkrav på utlåning till den inhemska marknaden. Det har lett till att de svenska storföretagen vänder sig till svenska banker för att få finansiering.
Detta har i sin tur slagit mot småföretagen som antingen inte får lån alls, eller får betala skyhög ränta för sina lån.
- Storföretagen trängs nu med småföretagen på samma bankkontor i Uppsala, och tendensen vi ser är att de stora företagen får förtur. Det leder till att småföretagen får problem, och därför ger vi bankerna möjlighet att låna pengar av staten till marknadsmässig ränta.

Många företagare i salen kände igen sig i situationen.
Anna Hallberg, vice vd på Almi Företagspartner, berättade om hur pressen hade ökat från företagen på att få lån sedan finanskrisen inleddes 15 september.
- Under det första halvåret 2008 ökade förfrågningarna från små och medelstora företagen med sju procent. Tredje kvartalet ökade de med 50 procent, och det fortsatte under sista kvartalet. Och det ser inte bättre ut. Bara under januari månad har vi fått lika många förfrågningar om lån som vi fick under fjärde kvartalet förra året, sade Anna Hallberg.

Årets Disting hade temat "Hur ska företagen klara sin finansiering i lågkonjunkturen?" - och finanskrisen präglade hela evenemanget. Handelskammarens i Uppsala län ordförande Ann-Christin Norrström öppnade Distinget med ett krasst konstaterande att man samlats "under finanskrisens mörka skyar".
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, målade upp en nattsvart prognos:
- Allt pekar rakt ned i källaren.
På den svenska marknaden har bankerna följt Riksbankens räntesänkningar, vilket har underlättat för hushållen, men i USA har nollräntan inte lett till att bankerna sänkt sina bolåneräntor.

I takt med att arbetslösheten ökar i USA får allt fler problem med att betala amorteringar och ränta och då fortsätter problemen för bankerna.
- Innan det vänder i Sverige, måste det vända i USA och andra delar av världen. Bostadsmarknaden i USA måste bottna först, och vi ser att det finns utrymme för ytterligare tapp på bostadspriserna där, sade Annika Winsth.
Hon välkomnade samtidigt regeringens bankpaket.
- Det enda sättet vi kommer ur den här globala krisen är att regeringar runt om i världen vidtar stödåtgärder av det här slaget. Jag är övertygad om att detta inte är det sista paketet vi ser i Sverige, sade Annika Winsth.
Fakta
Regeringens bankpaket

Med erbjudandet om kapitaltillskott på 50 miljarder kronor till banker med säte i Sverige vill regeringen få fart på utlåningen till företag i landet.
Staten kan komma att stå för upp till 100 procent av en nyemission i en bank med behov av att stärka kapitalbasen och därmed öka utlåningskapaciteten, enligt det program regeringen nu planerar att sjösätta den 10 februari.
Så länge det är 30 procent privat (kapital) med i emissionen bestämmer banken villkoren. Går staten in med mer blir det en förhandlingsfråga om vilken typ av ägande regeringen får.
Det är upp till varje bank att använda sig av programmet, men den stabilitetsfondsavgift som införs för att bidra till programmet blir obligatorisk att betala.
TT
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om