Det anser kanslichef Jörgen Svedén vid Centrala etikprövningsnämnden i Stockholm där överklagade beslut från landets sex lokala etikprövningsnämnder avgörs. Den expertgrupp för oredlighet i forskning som finns där har hittills fått in få fall att pröva
– Vi har mellan ett och tre fall om året. Många gånger rör det om plagiat. Självklart handlar det om fler, i alla fall misstänkta fall. Jag tror att mörkertalet är stort. Det finns troligen en ovilja att lyfta fram sånt här i rampljuset. Man utreder hellre internt, säger han.
LÄS MER: Forskning i strid med etiska regler utreds
Expertgruppen har kontakt med samtliga universitet och högskolor för att få en bild av hur de handlägger ärenden om oredlighet.
Den process som startat i Uppsala där en oberoende expertgrupp inom universitet granskar misstankar om oredlig forskning anser dock Jörgen Svedén är naturlig. De lokala universiteten ska utreda frågan innan den eventuellt går vidare. Men hur den hanteras skiljer sig mycket mellan landets olika universitet. Det finns inget gemensamt regelverk.
– Vi skulle vilja ha ett nationellt system för etikprövningsfrågorna där de enskilda universiteten gör egna utredningar som sedan granskas av en nationell grupp, säger han.
Hur strikt ska man hålla sig till de etikprövningar som godkänns?
– Har man fått ett godkännande från sin etikprövningsnämnd så kan man göra ganska mycket inom ramen för det tillståndet. Anses man gå utanför vad tillståndet tillåter så kan det prövas. Men det är ganska snårigt, säger Jörgen Svedén.