Barndom styr ditt agerande

– Ett boende måste ha rutiner och en tydlig struktur. Det säger Carl Pether Wirsén, beteendevetare och psykoterapeut.

Carl Pether Wirsén.

Carl Pether Wirsén.

Foto: Jörgen Hagelqvist

Uppsala2017-05-06 05:30

Carl Pether Wirsén handleder bland andra boendestödjare, personal på hvb-hem som arbetar med ensamkommande barn och ungdomar. Han är väl medveten om vilka svårigheter de ställs inför.

– Du kan sitta på personalmötet och vara rörande överens men när du kommer ut bland ungdomar gör du ändå på ett annat sätt. Det handlar mycket om värderingar och hur du själv har haft det som barn, säger han.

Personalen på hvb-hem ställs varje dag inför till synes helt vanliga föräldrafrågor. Till exempel om den unge ska hämtas med bil eller inte när hen har missat bussen. En av boendestödjarna hade kanske själv en förälder som självklart klev ur sängen mitt i natten för att hämta med bil i stället för att låta barnet vänta flera timmar på nästa buss i tio graders kyla. En annan boendestödjares föräldrar sa kanske nej, har du missat bussen får du vackert vänta, kylan till trots.

– Alla människor har ett behov av att livet blir begripligt, att få finnas i ett sammanhang och ha en roll i detta sammanhang. Det har inte med ursprung att göra, det är ett grundläggande behov hos människan. Men ursprunget och uppväxtmiljön ter sig olika och det får konsekvenser, säger Carl Pether Wirsén.

Han har under de senaste fem åren föreläst, utbildat och handlett bland andra socialsekreterare och boendestödjare på boenden för ensamkommande ungdomar över hela landet. Han har även skrivit en bok i ämnet: Världens längsta resa om ensamkommande unga i Sverige.

Det viktiga är att boendestödjarna har förtroende för varandra och känner en trygghet i gruppen, säger han.

– Är boendestödjaren otrygg i gruppen kan det lätt bli att man tänker att ungdomen får skylla sig själv om det missat bussen. Då handlar konflikten till slut inte om själva skjutsen, hämtningen, utan vem som har makten: ungdomen eller boendestödjaren.

Det fyrkantiga beteendet från personalen kan lätt leda till att ungdomen inte vänder sig till boendestödjaren och berättar om sin ångest eller när hen mår dåligt. Samspelet uteblir.

Men vanligast är ändå enligt Wirsén, det han kallar ”rund” personal. Då handlar det om boendestödjare eller socialtjänstpersonal som inte vill ta konflikter. Den personalen tappar lätt sitt mandat gentemot ungdomen och det är även en stor anledning till att personal slutar.

– Ett boende måste ha rutiner och en tydlig struktur. Det måste ha stadiga väggar för att ungdomen ska kunna möblera sina mentala rum, säger Carl Pether Wirsén.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om