Barnpornografin växer på nätet
Dubbelt så många barnpornografibrott som för fem år sedan anmäls varje år i Sverige och antalet bilder och filmer som påträffas vid varje beslag växer lavinartat.Nu flyttas den tidskrävande bildgranskningen från Rikskriminalen ut till de lokala polismyndigheterna.
- Då kunde ett stort beslag kanske handla om 10 000 bilder. I dag handlar det snarare om 100 000 bilder. Och de videofilmer som fanns i datorerna då var kanske högst tio minuter långa. I dag rör det sig om en timme, säger Annethe Ahlenius, ansvarig för Rikskriminalpolisens barnpornografigrupp.
Manuell kontroll
Någon måste sitta och gå igenom samtliga bilder och filmer manuellt för att polis och åklagare ska få en bild av om det rör sig om barnpornografi och om den ska klassificeras som grov. Tidigare har Rikskriminalen skött om den granskningen, men nu hinner man inte längre med.
- Och när vi får ärenden som blir liggande blir handläggningstiden ute i distrikten lång. Nu kommer vi inte längre granska bilderna utan det kommer polisen i distrikten att göra själva. Vår grupp blir kvar för att stötta och hjälpa till. Sedan får vi i stället lägga våra resurser på att identifiera barnen, säger Annethe Ahlenius.
För det är det som barnpornografigruppen ser som sin viktigaste uppgift, att spåra pågående övergrepp på barn.
- Vi hittar hela tiden bilder som är nyproducerade. Och då vet vi att det här är övergrepp som pågår nu, någonstans i världen. Med tanke på de barn som utsätts för det här är det högst otillfredsställande med de långa utredningstider som är i dag, säger Annethe Ahlenius.
Flera utredningar
Uppsalaåklagaren Chatrine Rudström leder barnpornografiutredningar i Uppsala, Gävleborgs och Västmanlands län. Hon hoppas att utredningarna ska gå fortare när till exempel Uppsalapolisen själv får granska bilderna som tagits i beslag i distriktet. Fram till nu har hon haft flera utredningar som tagit flera år eftersom man har fått vänta så länge med bildgranskningen.
- Det påverkar ju på flera sätt när utredningar drar ut på tiden. Människor som ska förhöras minns sämre och när domstolen ska döma blir det lägre straff eftersom det har tagit så lång tid.
- Sedan finns det ju fall där de misstänkta är oskyldiga, men där de ändå har behövt gå och vänta i två tre år på besked och på att få sina beslagtagna datorer tillbaka, säger hon.
Antalet uppklarade barnpornografibrott är annars god. Ofta finns det gott om bevis mot de misstänkta och inte sällan erkänner den som har ertappats med innehav av barnpornografi.
- Och många tycker att det är bra när polisen väl kommer och de får ett slut på det hela. Det är påfallande många rättegångar där det har sagts, säger Chatrine Rudström.
Redan tidigt i utredningen händer det att polis och åklagare hjälper den misstänkte med att få kontakt med psykolog eller terapeut.
- I allmänhet mår man inte särskilt bra efter det första förhöret hos oss. Det här är ett skambrott, säger Chatrine Rudström.
Inga enkla svar
Hur ser då den typiske barnpornografibrottslingen ut? Annethe Ahlenius på Rikskriminalpolisen menar att det inte finns något svar på den frågan. Helt klart ska i alla fall bilden av den "fula gubben" genast suddas ut.
- Det varierar i åldrar, yrken och social bakgrund. Största flertalet är män och eftersom det handlar om internet är de ofta mellan 20 och 30 år, säger hon.
En vanlig förklaring från de misstänkta är att de inte säger sig bli sexuellt upphetsade av barnpornografi utan att det handlar om samlarmani.
- Det finns många fall där beslagen tyder på det, så det kan väl vara så också. Men man ska komma ihåg att man ändå är en del av samspelet tillgång och efterfrågan. Dessutom är terapeuterna rädda för att den stora exponeringen av barnpornografi leder till att fler begår egna övergrepp. Lusten tar överhanden och man går över de barriärer man tidigare har haft, säger Annethe Ahlenius.
Så jobbar vi med nyheter