Den visar forskare vid bland annat Högskolan i Gävle, Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet i en ny studie, som har undersökt hur prestationerna och den upplevda arbetsbelastningen påverkas av att lyssna på andra ljud för att maskera störande bakgrundstal.
– Vår studie är visserligen gjord som ett experiment i ett forskningslaboratorium, men resultaten bör ändå kunna få betydelse för vilka åtgärder man väljer för att försöka begränsa de negativa effekterna av störande bakgrundstal i kontorslandskap, säger psykologie doktor Helena Jahncke, forskare vid Högskolan i Gävle.
Enligt flera tidigare undersökningar är kollegers bakgrundsprat det omgivningsljud som personer som arbetar i kontorslandskap uppfattar som mest störande och som lättast får dem att tappa tråden i det egna arbetet.
Den nya studien omfattar 30 försökspersoner som haft uppgiften att i rätt ordningsföljd återge en slumpmässigt utvald sifferserie direkt efter att den presenterats för dem på en bildskärm. Uppgiften gjordes i flera omgångar under fem olika betingelser, men bara en när det var tyst i rummet. De fyra andra gångerna spelades en förinspelad röst upp samtidigt som de åtta siffrorna i talserien i tur och ordning visades på bildskärmen.
– Ljudstyrkan på den uppspelade bakgrundsrösten var vald för att motsvara ungefär den som man kan förvänta sig vid vanligt vardagstal, men som vi vet ändå kan uppfattas som störande, säger Helena Jahncke.
Vid tre av testtillfällena hade försökspersonerna på sig hörlurar, antingen för att bara något försöka dämpa ljudstyrkan på den störande bakgrundsrösten eller för att maskera den med andra ljud. Som maskering användes antingen naturljud i form av fågelkvitter och porlande vatten eller en blandning av många olika röster.
– Tanken var att såväl naturljuden som röstblandningen lagd på bakgrundsrösten skulle uppfattas som mindre störande än bakgrundsrösten i sig, säger Helena Jahncke.
Tanken höll, men bara till en viss gräns.
Allra bäst presterade försökspersonerna när det var tyst i rummet och allra sämst när den störande bakgrundsrösten spelades upp utan någon maskering. Prestationen var inte heller nämnvärt bättre när röstblandningen fungerade som maskering. Däremot klarade försökspersonerna att korrekt återge nästan lika många siffror när naturljud användes som maskering som när testet gjordes i ett tyst rum.
Men även om det alltså gick att med naturljud i stort sett helt maskera bort de negativa effekterna av störande bakgrundstal var försökspersonernas egna upplevelser av att arbeta med maskeringsljud inte lika positiv.
Deras skattningar på en 100-gradig skala av hur belastade de hade känt sig under försöken visade att den upplevda arbetsbelastningen var klart lägst när de löste uppgifterna i ett tyst rum och högst när bakgrundsrösten spelades upp utan att dämpas eller maskeras. Däremot upplevde försökspersonerna samma belastning under betingelserna med maskering och ljuddämpning, trots att de alltså klarade siffertestet lika bra när de hörde naturljud som när de arbetade under tystnad.
– Så även om det naturljud som vi spelade upp verkade kunna användas för att undvika att man blir distraherad av störande bakgrundsljud när man arbetar i kontorslandskap är det också viktigt att ta hänsyn till den subjektiva upplevelsen av ljudmiljön. Det är också säkert viktigt vilken typ av naturljud man väljer, säger Helena Jahncke.
Resultaten av studien har inte bara betydelse för arbete i kontorslandskap. Hörlurar används i många andra situationer där det gäller att komma ihåg och kunna prestera. Många barn och ungdomar har säkert hört sina föräldrar klaga över att de lyssnat på musik i hörlurar samtidigt som de har pluggat inför ett prov.
– Det där är en fråga som alltid brukar komma upp. Helt klart är att inlärningen fungerar bäst när det är tyst. Å andra sidan är det väl bättre om ens barn har musik i öronen när de pluggar än att det inte pluggar alls, säger Helena Jahncke.