Efter nio år är Nina Pichl och hennes kompisar Tyra Göök Andersson, Anna Strömbom och Anna Widmark, närmast experter på grundskolan, ur ett elevperspektiv. I våras lämnade de Nannaskolan i Uppsala. Nu väntar gymnasiet. När de gick ut klarade runt 90 procent av eleverna på Nanna godkänt i alla ämnen. Det är bättre är genomsnittet för Uppsalas skolor som i våras ökade till drygt 80 procent. Men det räcker inte för att Uppsala ska nå målet om att bli Sveriges bästa skola. Som universitetsstad borde Uppsala prestera betydligt bättre.
– Jag tror det behövs mer resurser så att klasserna inte blir så stora och lärarna har tid med alla elever. När vissa stör måste läraren lägga en massa tid på att få lugn och ro i klassrummet. Så ska det inte vara, säger Nina Pichl.
De har alla läst estetisk inriktning och som esteter ser de kulturen som en viktig del i det arbetet, något som alla skolor borde ha resurser att satsa på. Att sjunga, spela stå på scen ger ett avbrott från de vanliga lektionerna och en chans att lära sig uttrycka sig inför andra.
– Det stärker självförtroendet. Man träffar andra på skolan. Det skapar gemenskap - man behöver kultur helt enkelt, säger de.
För lärarna tycks mer resurser till elevstöd vara en av de viktigaste frågorna för skolan.
– I dag räcker det inte. Elever måste få kosta pengar för att kunna prestera fullt ut, säger Inger Wärnsberg som undervisar i matte och NO.
Pipsa Maria Roos som är speciallärare säger att de flesta skolor har dragit ned på specialpedagoger, speciallärare och tagit bort smågrupper för elever med speciella behov.
– Om vi satsar på elevstödet så når vi långt när det gäller skolans resultat. Det är brister i stödet som drar ned statistiken. Jag skulle vilja att det fanns tillräckligt med resurser så att vi kunde ha ett smörgåsbord av olika stödformer som vi kunde anpassa efter varje elevs behov. Det finns inte i dag, säger hon.
David Elfversson som undervisar i SO och engelska tycker att de nationella proven stjäl tid och resurser av lärarna och skapar stress och oro hos eleverna. Dessutom börjar proven styra undervisningen. Det är inte bra.
– Jag tror vi måste minska den administrativa bördan så att lärarna får mer tid för undervisning. Ett sätt vore om Uppsalas politiker införde en central rättning av proven så att vi slapp det.
Han tycker att politikerna är bra på att sätta upp slutmål som skolan ska leva upp till. Men känner inte att vägen dit är förankrad i skolans verklighet.
För lärarna är också lönen viktig. Fler anser att hela lärarkåren skulle bli stabilare om betalningen var bättre. Statusen skulle öka och motivationen.
Kraven på högre lön tycks också ha nått eleverna.
– Lärarna har ett otroligt svårt jobb och deras arbete är jätteviktigt för hela vår framtid. De formar en stor del av våra liv. Politikerna borde uppskatta lärarnas arbete mer genom att ge dem högre lön, säger Nina Pichl och hennes kompisar.
Men mot höjda löner står andra krav i skolans vardag.
Evelina Friberg och Christoffer Björk tycker att budgeten för skolböcker borde vara större.
– Nu har vi slitna böcker som är så gamla så att det som står där inte gäller längre. Jag tror att både trivseln och skolarbetet blir bättre om man har fräscha böcker som inte går sönder, säger Evelina Friberg.