Det visar forskare från England, USA, Kanada och Sverige i en studie, som publiceras i veckans nummer av den ledande vetenskapstidskriften Nature.
– Förhoppningsvis kan våra resultat få stor betydelse för utvecklingen av helt nya effektivare och mer, individualiserade behandlingar av astma och andra allergier, säger professor Lars Rönnblom vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Personer med allergisk astma, hösnuva och andra allergier har förhöjda halter i blodet av en speciell sorts antikroppar, som kallas immunglobulin E, IgE. Dessa antikroppar spelar en avgörande roll för att utlösa allergiska reaktioner.
Generna i dna-spiralen innehåller själva konstruktionsritningen för kroppens alla olika proteiner, däribland allergiantikroppen IgE. Flera tidigare studier har påvisat samband mellan några genvarianter och halten allergiantikroppar i blodet. Dessa genvarianter kan dock bara förklara en liten del av skillnaderna i IgE-halterna i blodet mellan olika individer.
I den nya studien har forskarna därför tagit ett nytt grepp på problemet. I stället för att studera olikheter i uppbyggnaden av själva generna har de med ny avancerad ny teknik letat efter kemiska förändringar utanför själva dna-spiralen som har betydelse för hur aktiva gener är.
I blodprover från personer i familjer med allergisk astma i England och Kanada och från friska blodgivare i Uppsala undersöktes 27 000 områden i arvsmassan med sådana så kallade epigenetiska förändringar som påverkar geners aktivitet.
På 36 platser i 34 gener i arvsmassan påvisade forskarna en stark koppling mellan kemiska modifieringar utanför själva dna-spiralen och halten av allergiantikroppar i blodet.
Hos personer med astma försvåras andningen av en inflammation i lungvävnaden. Ett slags vita blodkroppar som kallas för eosinofila granulocyter spelar en nyckelroll i denna inflammation.
– Intressant är att de epigenetiska förändringarna som är kopplade till halten av allergiantikroppar i blodet har en särskilt stark effekt i eosinofila blodkroppar hos astmatiker, alltså just i de celler som är direkt inblandade i sjukdomsprocessen, säger Lars Rönnblom.
Det finns behandlingar som motverkar eosinofiler, men de är dyra och fungerar bara vid vissa former av astma.
– Med våra nya fynd ökar möjligheterna att undvika onödiga behandling genom att redan innan den påbörjas förutse om den kommer att ha effekt för den enskilde patienten, säger Lars Rönnblom.