– När ska lottningen av julpassen göras?
Rösten hörs från rummet längst bort i korridoren på avdelning 70B1 kärl- och akutkirurgi på Akademiska sjukhuset. Det är personalmöte.
Julaftons kväll är värd mest. Den som arbetade den kvällen i fjol är inte med i lottningen. Däremot kanske den personen måste jobba annandagen i stället.
Arbetsplatsen ligger på sjunde våningen, men utsikten över hela Uppsala är inget som vårdpersonalen ägnar någon tid. Det är en tuff arbetsplats. Det finns inga vikarier. Patienterna är svårt sjuka, vårdkrävande och avdelningen har en hög grad av akutsjukvård. Personalen vet aldrig vad som händer, det är ofta korta vårdtider och de flesta patienterna är över 65 år. Arbetet består mycket i att transportera patienter fram och tillbaka, till röntgen, gastroskopi, till olika kontroller och operationsalar, ett jämnt flöde av skytteltrafik, helt klart en rörig miljö.
Hela veckan innan intervjun görs har arbetsbelastningen varit hög på avdelningen. Det intygar flera i personalen, däribland Anna Wahlstedt, undersköterska som arbetat där i 28 år.
– Är det så här mycket att göra som vi haft den här veckan gör man inte ett bra jobb. Man hinner inte med det man ska, man blir lättare irriterad, får en inre stress och blir frustrerad.
Men hon trivs ändå mycket bra sitt arbete, säger hon, främst för att hon jobbar med människor, men också för jobbet i sig: sår och andra skador intresserar henne. För att klara det höga tempot, både psykiskt och fysiskt, har hon sina knep.
– Det är viktigt att prata med varandra. I ett jobb där du ger av dig själv varje dag och arbetar med att stötta människor är det viktigt att prata med arbetskompisarna och jag har en sambo som får lyssna mycket, utan att jag bryter sekretessen förstås, säger hon.
– Ja, man måste få kräkas lite på jobbet ibland, fyller Rikard Edin, undersköterska, i.
En rapport om friskfaktorer på arbetsplatser håller på att avslutas av Åsa Stöllman, psykolog på Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset. Kirurgavdelningen 70B1 ingår i rapporten just för att de anställda stannar kvar länge. Annelie Pettersson är specialistsjuksköterska i kirurgi och har arbetat på avdelningen i fem år.
– Jag känner mig sedd och bekräftad av min närmsta chef och vi har bra rutiner. Det finns också möjlighet att göra andra saker, det går att kombinera jobbet med forskning till exempel eller att arbeta deltid på mottagningen, det ger variation, säger hon.
Greta Persson, sjuksköterska, håller med och tillägger:
– Jag trivs med personalen och vi har oftast roligt tillsammans. Att det inte finns vikarier beror inte på att de inte vill arbeta just här utan på att ledningen inte vill höja lönerna.
Enligt Magnus Svartengren, professor och överläkare vid institutionen för medicinska vetenskaper, finns ett klart samband mellan att må bra på jobbet och den egna hälsan. Mår man bra på arbetet blir hälsan bättre och stressen minskar.
– Ja, det finns såna samband. Det är till exempel viktigt att kunna prata med chefen, likaså är sättet man kommunicerar med varandra viktigt. Alla ska känna att man har chefens stöd, att chefen behandlar en omtänksamt och vänligt, säger han.
Risken för långtidssjukskrivning ökar om det är dålig organisatorisk rättvisa på en arbetsplats. Vi-känslan på en arbetsplats är också väldigt central, enligt Svartengren, och att chefer går in och prioriterar vid hög arbetsbelastning.
– Det är ett vanligt problem på arbetsplatser att arbetsgivaren delegerar ansvar men inte befogenheter. Tydligheten från ledningen är viktig, till exempel: Vad är det som är målet med äldreomsorgen? Man behöver prata ihop sig om det, ofta är det otydligt från ledningen.
Han ser en koppling mellan sömnproblem och stress. Sedan 1980 har andelen sömnproblem ökat. Vi känner oss mer stressade i dag och det kan ge både allvarlig fysisk sjukdom och utbrändhet. Men varför är vi då mer mer stressade? Ja, enligt Svartengren är det ofta en obalans mellan de krav som ställs och den egna kapaciteten. Kanske har den administrativa avdelningen på jobbet skurits ned och du ska fixa allt själv.
– Vi får mindre och mindre stöd och det tror jag inte är bra för hälsan, säger han.
Tillbaka till kirurgavdelningen. Anna Karlsson är avdelningschef och har varit arbetsplatsen trogen i 18 år. Hon menar att den öppenhet som de anställda har till varandra och till henne som chef är en kultur de lade grunden till för många år sedan. De har arbetsplatsträffar en gång i veckan, där lyfts problem och händelser medan de är aktuella, och, det är okej att ha hetsiga diskussioner. Medarbetarna vågar tycka olika men när de går ut ur rummet är det besluten som fattats därinne som gäller. Friskvårdstimmen har tagits bort men de försöker ha utbildningsdagar och planeringsdagar då de även har lite social samvaro. De har både sommar- och julfester men det är upp till personalen själv att ordna och att betala.
– Vi är landstingsanställda. Ibland kan man tycka att vi skulle kunna få fika till exempel varje dag eller så, men samtidigt är det skattepengar det handlar om. Här tackar man för det lilla. Vi har fredagssmörgås, då vi får en smörgås och ett ägg, det är vår lyx, säger Anna Karlsson.
Hur gör du som mellanchef för att må bra på jobbet?
– Hur gör jag? Anna Karlsson skrattar och tar en liten tankepaus innan hon fortsätter.
– Jobbar ihjäl mig, säger hon och skrattar högt igen. Jag har en väldig tur, vi består av flera avdelningar så jag har ett nätverk av chefer omkring mig. Vi sitter i samma båt, där kan vi tillsammans hämta kraft och kräka ur oss, vi drar varann. Men den mesta kraften hämtar jag från min personal, deras entusiasm, deras kunskap, vi jobbar tillsammans.
Arbetsmiljöverkets senaste rapport visar att sjuksköterskor ligger ganska högt över snittet när det gäller besvär till följd av arbetet, som stress och psykosociala problem.
I Sigtuna kommun ligger sjukfrånvaron för kommunalanställd vårdpersonal på en hög nivå, även om den har trappats av något under fjolåret och insatser pågår för att sänka den. Det går att läsa i förra årets verksamhetsberättelse. I den slås också fast att sjukfrånvaron får negativa effekter för brukare ute i verksamheterna, för medarbetarnas arbetsmiljö och ekonomiska effekter.
Men Adéle de Waard-Gidge, chef för demensenheterna på äldreboendet Hemskogen i Sigtuna tycker att de har kommit en god bit på väg i arbetet med trivsel på jobbet. De har infört gymnastikkvart varje onsdag och på fredagar serveras frukost samtidigt som värdegrundsordet för veckan som gått diskuteras. Hon nämner också tavelmöten, ett förbättringsverktyg som alltid ska hålla fokus på att vara värdeskapande för brukarna men där personalen även reflekterar över sin arbetssituation. Adéle de Waard-Gidge tycker det är viktigt att medarbetarna känner sig sedda, var och en.
– Det mest framträdande är det vi kallar den medskapande medarbetaren. Vi har tavelmöten där medarbetarna själva tittar på sin arbetssituation och funderar på vad som fungerar och inte. Reaktionerna jag fått är att mötena känns meningsfulla därför att personalen är med och planerar för en förändring tillsammans, säger hon.
Du själv då, som chef, vad görs för att du ska tycka att jobbet är kul?
– Var tankar jag någonstans? Det är mest privat genom meditation, att vara i naturen och friskvård. Jag tänker faktiskt lyfta det till min chef, man glömmer lätt vår grupp, enhetscheferna, vi har en stor arbetsbelastnin. Det är viktigt med balans och att få möjlighet att tanka även under arbetstid, till exempel genom inspirationsföreläsningar, säger Adéle de Waard-Gidge.