Betygsskillnader mellan pojkar och flickor ökar
Flickorna har 12 procent högre betyg än pojkarna i årskurs nio i Uppsala. Skillnaderna har ökat och pojkarna har numera lägre betyg än flickor med utländsk bakgrund. Vid Uppsalas friskolor ökar andelen flickor vilket befaras leda till ökad segregering. Nu ska kommunen försöka motverka betygsgapet.
Foto: Fotograf saknas!
Vid en del skolor där det finns en stor andel flickor är skillnaderna mycket tydliga, jämfört med skolor där det går många pojkar. Vid exempelvis Balderskolan i Uppsala är nära sju av tio elever flickor. Det genomsnittliga meritvärdet, det vill säga antal betygspoäng, vid Balderskolan är 269.
Det kan jämföras med Valsätraskolan där bara drygt fyra av tio elever är flickor. Där är meritvärdet 204. Det innebär att betygen ligger 32 procent högre på den betydligt flicktätare Balderskolan.
Det finns en tydlig nivåskillnad mellan flickor vid friskolor och pojkar vid kommunala skolor. De senaste åren har andelen flickor vid Uppsalas friskolor ökat och är nu uppe i 53 procent. Meritvärdet för flickorna vid Uppsalas friskolor är 238 medan pojkarna i Uppsalas kommunalt drivna skolor bara uppnår 201 poäng.
- Flera friskolor har en klar majoritet flickor. Det bidrar till stora skillnader mellan skolorna och en förstärkt segregering. Det är inte bra att elever delas upp på det här sättet. Skolan är en viktig mötesplats för flickor och pojkar och elever med olika bakgrund, och det förbereder dem för ett integrerat samhälle, framhåller Elisabeth Viksten Eriksson, rektor vid Gottsundaskolan.
I år har barn- och ungdomsnämnden (bun), för första gången begärt att varje skola ska redovisa pojkars och flickors resultat separat.
- Resultatet ska analyseras av varje skola och ligga till grund för hur de ska arbeta med att minska skillnaderna mellan pojkars och flickors betyg, uppger Annbritt Öqvist, uppdragsstrateg för grundskolan i Uppsala.
Utifrån de resultat som kommer fram kan nämnden sedan ställa krav på skolorna att göra något åt
betygsskillnaderna.
- Vi kan inte nöja oss med att det finns stora skillnader i betyg mellan pojkar och flickor. Man kan till exempel ställa frågan om det finns brister i undervisningen eller om pojkarna är mindre motiverade för skolan, säger Cecilia Forss (M), ordförande i bun.
Representanter från Uppsalas samtliga kommunala grundskolor genomgår just nu en utbildningssatsning om problemet och tanken är att de jobba vidare med frågan vid de egna skolorna.
Kommunen fördelar varje år ett strukturstöd till skolorna för att stötta svaga elever. Eftersom pojkar presterar sämre i skolan har en hög andel pojkar vid en skola inneburit extra anslag men detta avskaffades i fjol. Elisabeth Viksten Eriksson vid Gottsundaskolan är kritisk.
- Att strukturstödet inte längre är kopplat till andelen pojkar blir kännbart inte bara för vår skola där 60 procent av eleverna utgörs av pojkar.
Enligt Cecilia Forss ströks pojkar från strukturstödet för att forskningen inte kunnat visa att mer pengar hjälper upp resultaten.
Vad kan då göras för att få upp pojkarnas betyg? Elisabeth Viksten Eriksson tycker det är viktigt att erbjuda en varierad undervisning.
- Pojkar har i allmänhet svårare att sitta still och behöver kanske få röra på sig, diskutera och göra en del övningar praktiskt. Vi försöker använda modern teknik och låter eleverna jobba med dator, film, ljud, foto och drama. Detta kan man göra utan att ge avkall på baskunskaperna. Det är också viktigt att eleverna får visa vad de lärt sig på olika sätt. Det är inte bara de skriftliga proven som visar kunskapen.
Varför får pojkar sämre betyg än flickor?
Det finns en rad teorier men ingen vet säkert.
Oavsett sämre studieresultat skaffar sig männen som grupp ändå högre lön i slutänden, konstaterar Skolverket.
I årtionden har pojkar haft sämre skolresultat än flickor. Det gäller i såväl grundskolan som i gymnasiet. Varken social klass eller utländsk bakgrund verkar spela någon avgörande roll.
Forskningen har tagit fram några förklaringar:
* Att sköta skolan ingår i könsrollen för flickor. Pojkarna tar mer utrymme i klassrummet och flickorna kompenserar sin underordning genom att anstränga sig mer.
* Kraven på högre utbildning har ökat och det är i dag vanligare bland kvinnor
är män att de skaffar en eftergymnasial utbildning. En teori är att pojkar har fler yrkesalternativ som inte kräver högre utbildning och de kan därmed ta lättare på skolarbetet.
* Flickor utvecklas tidigare biologiskt och får snabbare bättre arbetsminne, språk- och koncentrationsförmåga. Manligt könshormon ihop med miljöfaktorer kan göra att pojkarnas bryter mot de sociala normerna vilket är negativt för deras skolinsatser. Enligt en beräkning från Skolverket försvinner 30-40 procent av könsskillnaderna i betyg om pojkarnas ålder ökar med ett år.
"Samtidigt är det uppenbart att pojkarnas sämre skolresultat så här långt inte har fått några
negativa effekter på inkomsterna eller förvärvsfrekvensen för gruppen män", konstaterar Skolverket.
Källor: SOU 2009:64 samt "Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval", från Skolverket.
Det finns en rad teorier men ingen vet säkert.
Oavsett sämre studieresultat skaffar sig männen som grupp ändå högre lön i slutänden, konstaterar Skolverket.
I årtionden har pojkar haft sämre skolresultat än flickor. Det gäller i såväl grundskolan som i gymnasiet. Varken social klass eller utländsk bakgrund verkar spela någon avgörande roll.
Forskningen har tagit fram några förklaringar:
* Att sköta skolan ingår i könsrollen för flickor. Pojkarna tar mer utrymme i klassrummet och flickorna kompenserar sin underordning genom att anstränga sig mer.
* Kraven på högre utbildning har ökat och det är i dag vanligare bland kvinnor
är män att de skaffar en eftergymnasial utbildning. En teori är att pojkar har fler yrkesalternativ som inte kräver högre utbildning och de kan därmed ta lättare på skolarbetet.
* Flickor utvecklas tidigare biologiskt och får snabbare bättre arbetsminne, språk- och koncentrationsförmåga. Manligt könshormon ihop med miljöfaktorer kan göra att pojkarnas bryter mot de sociala normerna vilket är negativt för deras skolinsatser. Enligt en beräkning från Skolverket försvinner 30-40 procent av könsskillnaderna i betyg om pojkarnas ålder ökar med ett år.
"Samtidigt är det uppenbart att pojkarnas sämre skolresultat så här långt inte har fått några
negativa effekter på inkomsterna eller förvärvsfrekvensen för gruppen män", konstaterar Skolverket.
Källor: SOU 2009:64 samt "Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval", från Skolverket.
Så jobbar vi med nyheter