Bilden av mannen har förändrats

- Bilden av dagens man är både trist, schablonmässig och könsstereotyp. Men i jämförelse med den katastrofalt schabolmässiga bilden av kvinnan finns dock en viss variation i mansbilderna, säger fotografen Britt Marie Trensmar, som gjort utställningen Han i hennes ögon och boken Mangrant.
Orsaken till att hon intresserat sig för bilden av mannen är att det inte gick att undvika. Som fotograf var hon omgiven av ett bildspråk som av tradition dikterades av män och det retade henne.
- Man brukar säga att den riktiga makten är osynlig och fortfarande är det oftast mannens sätt att se på mannen som ges uttryck i bilderna. Det hela är subtilt och många som inte förstår. Det är den manliga blicken som styr och det finns en manlig överordning i bilderna.

Hur ser överordningen ut?
- Jo, det kan till exempel visas i minspelet. Mannen skildras inte leende och inbjudande som kvinnor ofta gör. I stället blickar han bistert ut mot betraktaren och ser inte det minsta inbjudande ut, hans kropp är spänd och munnen uttryckslös. Han signalerar allt annat än: Hej, här är jag, kom och ta mig. Bilderna uttrycker att mannen är där på sina egna villkor och att det är han som bestämmer, likt en lättklädd Rambo, säger Britt Marie Trensmar.
Hennes egna och insamlade bilder till utställningen visar en mjukare mer avspänd man, en man som kan visa sårbarhet. Rufsiga, sovande, vilande, nakna och skrattande män. Och den närvarande fadern.
Reaktionerna hon fick var allt från hurrarop från folk som väntat på bilderna hela sina liv, till dem som ansåg att fotografen var knäpp.
Att förändra machobilden är alltså svårt?
- Oh ja. Framför allt som många kvinnor föredrar bilden av en tuff, stark och överlägsen man, och inte vill göra avkall på den föreställningen säger hon.

Hennes arbete har varit kontroversiellt. Så här år efteråt anser hon att dörrar stängts för henne i yrkesrollen och har därför flytt från Sverige till sina åländska rötter.
- Både som yrkesmänniska och person blev jag förknippad med en enda stor penis, säger hon, som numera jobbar för inredningstidningar och även släppt boken Rötter och arv - 12 åländska hem.
Vad kommer att hända inom bildkulturen?
-Dessvärre tror jag inte att bilden av mannen kommer att förändras markant under min livstid. Ett tag trodde jag att internet skulle förändra något men på sajt efter sajt upprepas bara traditionella bildspråk. Positivt är förstås att allt fler kvinnor och män vill se andra sorters bilder av män. Men, tillägger hon, många män förhåller sig på ett pragmatiskt vis och bara rycker på axlarna.
Annat krut har det varit i debatten om bilden av kvinnan. Ord som sexobjekt och kvinnoförnedrande kan knappast ha undgått någon. Debatten tog fart under 1960-talet. Men under 1980-talet kom en backlash, ett slags motreaktion på velourmannen, och det blev inne igen att understryka könens olikheter. Då blev det plötsligt viktigt att hålla isär egenskaper som svagare och starkare.

Hur mannen skildras i bild har knappt alls diskuterats, anser medieforskaren Anja Hirdman vid Stockholms universitet. Hon har gett hundratals intervjuer om kvinnan i bild men tyckte det var misstänkt tyst om skildringar av mannen och skrev boken Den ensamma fallosen.
Hur ser bilden av mannen ut i dag?
- Den första jag tänker på är den av statsmannen eller företagsledare. Och hur frapperande tydligt den är kopplad till auktoritet. Hur han högrest och kostymklädd tornar upp i bilden, ofta fotograferad underifrån. Här är muskler frånvarande, det är ju ingen bild av mannen som kropp, utan en rationellt tänkande och trygg man med en naturlig fallenhet för makt. Det är en typ av symbolik som riskerar att ligga kvinnliga ledare i fatet.
Anja Hirdman menar att det finns krafter som har mycket att tjäna på att bilden av mannen som en naturlig ledare upprätthålls. Att den gör att den heterosexuella mannen kan behålla sina positioner i samhället.
Inte minst som vår tid översvämmas av bilder och bildkulturen skapar myter om manligt och kvinnligt. Den kompakta tystnaden kring mansbilder gör att myterna får verka i fred.
-Man brukar debattera en manlighet i kris, men då utgår man ifrån att det finns en enda av naturen given manlighet, säger hon.

Hennes teori är att myten om mannen leder till att det maskulina framstår som det normala, det universella. Och för att kunna framstå som självklara måste föreställningarna vara dolda. Om maskuliniteten skulle ses som en konstruktion skulle den kunna bli ifrågasatt.
Skulle det här bildspråket fungera som text?
- Absolut inte. Det skrivna ordet skulle då framstå som alldeles för reaktionärt och stereotypt. Bilder påverkar oss mer undermedvetet.
I slutet 1990-talet kom bilden av den metrosexuella mannen med tvättbrädesmage, märkeskläder och diskret make-up. Metromannens främsta representanter är Fredrik Ljungberg, David Beckmam, 50 Cent och Jay-Z. Bilderna skapades i syfte att hitta nya konsumenter till produkter som smink, skönhetskrämer och märkeskalsonger.
- I vår estetiserade värld har mannen också blivit objektifierad, välklädd eller avklädd, och det är kan vara ett tecken på jämställdhet. Även om det kortsiktigt inte är av godo utan bidrar till att en massa unga män får dåligt självförtroende. Men i ett längre perspektiv kan det innebära en positiv förändring, säger Thomas Johansson, professor i socialpsykologi, Göteborgs universitet.

Han tillägger att bilder på män med små barn på armen också gjort sitt intåg.
- Inte minst i föräldratidningar satsas det på mer män. Men ännu vill de inte placera en bild på en man med barn på omslaget, säger Thomas Johansson.
Han anser att de nya bilderna i långa loppet kan skapa en omsvängning i idealen och få män att bry sig om relationer, inse vikten av att kommunicera och ägna sig åt omsorg.
Hur kommer morgondagens bilder att se ut?
- Jag tror på fler mindre stereotypa bilder än den ensamma hjälten. Men förändringar styrs ofta av politiska vindar och de kan snabbt vända och avteckna sig i även den sfären. Titta bara på Danmark där jämställheten förut var en självklar fråga men nu knappt går att prata om.

Att en förändring skulle vara nära betvivlar Anja Hirdman som även studerat internetsajten snyggast.se där unga lägger ut bilder av sig själva för att bli bedömda. Bilderna har många likheter med dem i mjukporren där kvinnor serveras som idealiserade kroppar och ler mot betraktaren medan männen har slutna och känslolösa ansiktuttryck och en blick som riktar sig utåt eller ihärdigt stirrande mot betraktaren.
På sajten ligger fokus i flickornas bilder ofta på ansikte och byst, och de ger en leende sidoblick mot betraktaren. Medan den vanligaste bilden av pojkarna är att de är upptagna av något. Huvudet är ofta vridet från kameran så att ansiktsdragen är svåra att urskilja. Inbjudande flickor och distanserade pojkar är ett mönster som förefaller bekant.

Bilden av mannen har förändrats

Ibland hjälte, ibland statsman, ibland påklädd, ibland avklädd. Bilden av mannen i massmedia har förändrats. Nytt är en viss variation i motiv men fortfarande är det makt och känslolöshet som dominerar.