Isabella Lövin hade två stopp i stan under sitt besök, först för ett samtal med ärkebiskopen Antje Jackelén och senare en föreläsning hos utrikespolitiska föreningen. UNT mötte ministern i biskopsgårdens bibliotek innan föreläsningen.
Vad pratade du och ärkebiskopen om?
– Vi hade många gemensamma frågor att diskutera, bland annat toppmötet i Paris, klimatfinansiering och flyktingsituationen. Kyrkan är en väldigt stor och aktiv partner i utvecklingsländer och de jobbar med många svåra frågor, som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, säger Isabella Lövin.
Hur tar du tillvara på ditt miljöengagemang i rollen som biståndsminister?
– Genom att låta hela utvecklingssamarbetet genomsyras av ett hållbarhetstänkande och ett positivt miljöarbete. Det finns mycket stora möjligheter att integrera miljötänkandet i Sveriges biståndsarbete och det gör vi nu. Vi satsar på förnybar energi då det finns ett enormt behov av elektricitet i världen. 1,3 miljarder människor lever utan el. Med förnybar el slipper man göra misstagen som resten av världen gjort med fossila bränslen. Nu kan vi gå direkt på sol-, vind- och vattenenergi.
Vad blir viktigast för dig som biståndsminister under klimatmötet?
– Jag kommer vara på konferensen för att bygga broar och se till att vi faktiskt får till ett bra avtal. Den rika delen av världen har en skuld till de fattiga länderna. Det är vi som har släppt ut majoriteten av koldioxidutsläppen som gjort att vi är i den här situationen. Men det är fattiga länder som drabbas av de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. Därför är det viktigt att vi lever upp till de åtaganden som man gjort och faktiskt ge pengar till anpassning och omställning för fattiga länder.
Påverkar det Sveriges trovärdighet att man tar mer pengar från biståndsbudgeten och lägger det på flyktingmottagning?
– Att ta delar av biståndsbudgeten till flyktingmottagande är en modell som Sverige tillämpat sedan 90-talet. Det är ingenting nytt som uppstått och det är enligt regelverket att man gör så. Redan i morgon kommer jag ha ett svar på frågan om hur mycket av biståndsbudgeten vi kommer att ta, och det kommer inte bli så dramatiskt som vi hade fruktat att det kunnat bli. Vi måste kunna ta ansvar för att både ta emot flyktingar men också fortsätta vårt biståndsarbete.
Är det rimligt att biståndspengar som läggs på flyktingar skapar arbeten i Sverige?
– I det korta perspektivet stannar pengarna i Sverige, men sen finns det en positiv effekt på migration i ursprungslandet som är väldokumenterad. Jag var nyligen i Somalia, och i Sverige har vi en stor somalisk diaspora som nu återvänder till hemlandet. När man kommer dit till deras regeringsbyggander så är det svensk-somalier överallt som är rådgivare och som jobbar för att bygga upp landet igen. Det är en investering i utveckling att hjälpa människor som är på flykt undan krig och förföljelser. En dag kan dem återvända och bygga upp landet igen.
Av de på flykt i dag är många det från krig och katastrofer, men också klimatförändringar. Kan alla få sin asylrätt prövad i Sverige?
– Miljöflykting finns inte enligt Genèvekonventionen, men det diskuteras om vilken rättslig grund klimatflyktingar ska ha. Jag är öppen för att diskutera det, men det är en svår diskussion. Varje land har naturligtvis ansvar för sina medborgare. Men vad är en klimatflykting och vad är människor som drabbats av en reguljär naturkatastrof? Jag föredrar att se på vad man kan göra i dag för att hindra de värsta effekterna av klimatförändringarna.