Han kommer en dryg kvart efter utsatt tid och är inte det minsta bekymrad över det. Júhan Niila Stålka har bott i Til i Sigtuna innan han flyttade med mamma till Täby. Men han går på Ekillaskolan i Märsta, för att "människorna är så trevliga och sköna där" som han uttrycker sig. Hans pappa, som är same, bor i Jokkmokk. Där tillbringar Júhan sina lov. Förra veckan var han inne i Stockholm på sitt första möte som medlem i Lilla kommissionen.
- Alla åtta i gruppen hade med sig fem bilder om sig själv för att vi skulle presentera oss och lära känna varandra. Syftet med gruppen är att Sverige ska bli bäst på it i hela världen och vi unga har en annan syn på it eftersom vi vuxit upp med det. Vi är också de som ska använda tekniken i framtiden, säger Júhan Niila Stålka.
Gruppen ska ge råd till regeringens digitaliseringskommission om hur man bäst utvecklar Sverige digitalt.
- Jag tycker att det är viktigt att anpassa tekniken till slutanvändaren. Man ska kunna känna sig säker, det ska vara lätt att komma i gång och det ska vara lättförståeligt, säger Júhan och det märks att han tänkt igenom frågan.
It-tänket har han fått från sin pappa som jobbar med it-säkerhet. Júhan spelar gärna dataspel, han har en egen server som han sköter och han har gjort några hemsidor. Men det han brinner mest för är teatern och musiken. Mamma är teaterlärare på kulturskolan i Sigtuna och där tillbringar Júhan också en stor del av sin fritid.
- Det är kul att få uttrycka sig. Inom teatern får man göra allt och jag älskar att inkludera allt, sång, musik och teater. Jag vill gärna ha ett budskap med teatern som publiken kan fundera över när de går ut därifrån, säger han.
Han spelar trummor i ett band. Närmast ska han åka upp till Nordnorge på en samisk festival och uppträda med bandet.
I framtiden vill han gärna plugga juridik och arbeta med mänskliga rättigheter.
- För mig är det viktigt. Jag är del av ett urfolk som varit förtryckt och kanske kan jag hjälpa folk på vägen.
Så var det det där med förseningen i början då. Vi kommer in på skillnader mellan Jokkmokk och Stockholm.
- Är man på väg för att möta kompisar ska man hela tiden ta upp mobilen och säga att jag är snart där, i Jokkmokk kommer man när man kommer och alla vet att man dyker upp, så småningom, säger Júhan Niila Stålka.