Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, som publiceras i den välrenommerade facktidskriften Stroke.
– Mot bakgrund av den ökande globala bördan av stroke finns ett växande behov av förbättrade metoder för att skilja ut vilka personer som löper störst risk att insjukna och därmed också har störst behov av förebyggande insatser. Förhoppningsvis kan resultaten av vår nya studie bidra till detta, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet.
De två viktigaste kända riskfaktorerna för stroke är högt blodtryck och förmaksflimmer. Behandling med blodtrycksmediciner och blodförtunnande läkemedel kan sänka risken för att drabbas.
– Sådana kända riskfaktorer kan dock inte fullt ut förklara vilka som ligger i högriskzonen för att insjukna i stroke, säger Lars Lind.
Traditionellt har misstänkta riskfaktorer för stroke och andra sjukdomar studerats var för sig, till exempel genom att undersöka hur ofta personer med respektive utan högt blodtryck har insjuknat i stroke.
– Med nya tekniska framsteg har det dock blivit möjligt att på en och samma gång undersöka sambanden mellan ett stort antal olika faktorer och stroke, i detta fall genom att på ett litet chip mäta inte mindre än 85 olika proteiner i ett blodprov, säger Lars Lind.
Blodproven kommer från deltagarna i två studier bland äldre i Uppsala, PIVUS och ULSAM. De nära 1 000 kvinnorna och männen i PIVUS lämnade blodproverna när de var 70 år och på de 720 männen i ULSAM-studien togs proverna när de var cirka 77 år.
Under de i genomsnitt 10 år som de båda grupperna följts upp efter att proverna togs insjuknade 71 respektive 75 av dem i hjärninfarkt, som är den vanligaste formen av stroke.
16 av de 85 testade proteinerna visade sig i en första testomgång ha samband med risken för att insjukna i hjärninfarkt hos deltagarna i PIVUS-studien. I en andra testomgång visade sig tre av dem också vara riskfaktorer för stroke hos männen i ULSAM.
– Att dessa tre proteiner har så tydliga samband med hjärninfarkt i båda dessa grupper av äldre personer talar starkt för att de skulle kunna ingå i en modell för att bättre förutsäga vilka som löper högst risk att insjukna, säger Lars Lind.
Av de tre proteinerna har två, som förkortas BNP och ECP, tidigare kopplats till hjärtsvikt respektive inflammation och allergiska reaktioner.
– Men mer forskning behövs för att ta reda på om dessa proteiner verkligen direkt påverkar uppkomsten av hjärninfarkt och om metoder för att sänka nivån på dem i så fall skulle kunna minska risken för att insjukna, säger Lars Lind.
Den nya studien är en del av ett större projekt som systematiskt går igenom om och hur de 85 proteinerna är kopplade till åderförkalkning, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, förmaksflimmer och en rad andra sjukdomar.
Chipet för att analysera de 85 proteinerna har tagits fram av Uppsalaföretaget Olink och använder en teknik som utvecklats av professor Ulf Landegrens forskargrupp vid Rudbecklaboratoriet.
– Med den snabba teknikutveckling som nu sker hoppas vi att i en nära framtid på liknande sätt kunna undersöka sambanden mellan ytterligare ett stort antal proteiner och olika sjukdomar. Förhoppningvis ska det i framtiden inte bara leda till bättre möjligheter att bedöma sjukdomsrisker utan också att förebygga dem, säger Lars Lind.