Kvinnan ansökte om lån på cirka 2,5 miljoner kronor från en rad kreditinstitut. Hon gjorde låneansökningar på nätet och uppgav sig då vara olika kollegor vid universitetet.
I den delen lyckades hon inte få ut några pengar utan döms enbart för försök till bedrägeri.
Vid några tillfällen beviljades hon dock lån på sammanlagt cirka 80 000 kronor genom de falska identiteterna.
När skuldebreven kom till en kollegas brevlåda vars personuppgifter hon använt lyckades hon få ut handlingarna genom postlådans öppning.
I några fall framställde hon falska id-kort genom att ladda ner en kollegas fotografi på nätet.
Hon döms därför även för bland annat urkundsförfalskning.