Margareta Nymansson är glad för ordet snippa. Det gör det lättare att förklara intima saker. Ordet fanns inte när hon gjorde den första mensboken för tio år sedan. Då skrev hon könsorgan.
Hon berättar om mamman som var orolig inför dotterns kommande pubertet och menstruation. Det var då hon gjorde ett häfte där hon enkelt förklarade i ord och bild varifrån mensen kommer, att alla tonårsflickor får mens och hur man sätter i en binda.
– Mamman läste boken och då när flickan fick mens var det ingen stor grej, säger hon.
Margareta Nymansson är specialpedagog med inriktning på autism. Vi träffas på Konsultativt stöd i Uppsala, som bland annat stöttar dem som arbetar inom grundsärskolan. På bordet framför oss ligger Kärleksboken, Onaniboken, Mensbok och Från pojke till tonåring – metodböcker som ska läsas tillsammans med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.
Böckerna är inplastade och består av ungefär sex sidor vardera, med enkla bilder och meningar som går rakt på sak.
Materialet är framtaget av Margareta Nymansson, Vija Bjelvenfeldt, skolsköterska i grundsärskolan, och Hillevi Törmä som är specialpedagog med inriktning på it-stöd inom grundsärskolan.
– Sex- och samlevnad står i kursplanen för grundsärskolan, men det har varit lätt att bara svepa förbi ämnet när det inte funnits bra material på den nivån, säger Margareta Nymansson.
Hillevi Törmä berättar att många ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning fastnar i att onanera i tid och otid – på bussen, i taxin, i skolan eller vid matbordet. Hon bläddrar i Onaniboken. Med hjälp av den kan man lära ut var det är okej att onanera och inte. Olämpliga platser är överkryssade. På toaletten och i rummet när man är ensam är det fritt fram.
Man kan också behöva lära sig var det är okej att pussas och inte. Det är viktigt att veta var man gör olika saker och att få veta att det inte är förbjudet, utan normalt. Kärleksboken förklarar också att man kan bli kär i någon av samma kön.
Hur ser då kärlek ut för elever i grundsärskolan? Det är förstås väldigt olika, men för många växlar det snabbt. De kan vara kära i en person på förmiddagen och en annan på eftermiddagen, eller kär i flera samtidigt.
– Känslorna finns ju där och många vill visa sina känslor, säger Hillevi Törmä.
Men det gäller att veta var gränserna går, att man till exempel inte får ta någon på brösten utan att först fråga. Där fyller Stoppboken en funktion, den är så gott som färdig.
Två dockor bidrog till att metodböckerna blev till. Vija Bjelvenfeldt försvinner i väg och kommer tillbaka med två nötta tygdockor som en textillärare har sytt. Killdockan har snopp och pung. Tjejdockan har bröst och en bebis i skötet. På bröstet och bebisens mun sitter tryckknappar så att dockan kan amma bebisen.
– När vi använde dockorna märkte vi hur intresserade eleverna var av ämnet och tänkte att vi måste göra något mera, säger hon.
Det var då de tog avstamp i Margareta Nymanssons tio år gamla mensbok.
Metodböckerna ska ses som ett underlag för samtal. Utifrån begåvningsnivå kan de utökas med diskussionsfrågor som finns i handledningen.
– Snart kommer ett nytt paket med Knullboken som handlar om hur man blir med barn, och Stoppboken om att säga "stopp, jag vill inte", säger Margareta Nymansson och gör ett stopptecken med handen.
Knullboken kan låta stötande, men här gäller det att vara tydlig. Ordet samlag är för mångtydigt.
– Samlag kan uppfattas som "samma lag". Ligga med någon kan betyda att man ligger skavfötters eller bredvid mamma i sängen. Men knulla vet eleverna vad det är, det kan inte missförstås även om det låter illa, förklarar Margareta Nymansson.
Det har varit roligt att göra det här tillsammans och det låter som om det kommer att bli många fler böcker. Knullboken slutar med frågan: Kan Elin bli med barn nu? Nästa bok ska handla om preventivmedel, hur man sätter på en kondom och går till ungdomshälsan. Andra idéer som gror är: Hygien, hur ofta man behöver duscha och att man inte ska lukta illa; Hur man beter sig i en kö, att man inte ska knuffas och trängas; Bordsskick; Hur man hälsar, att man ska titta i ögonen och sträcka fram handen. Så småningom kanske det även kommer böcker om mer abstrakta saker som ägglossning och spermier.
Material med bildstöd är bra för elever på en tidig utvecklingsnivå.
– Tänk dig en 13-åring på en femårings nivå som ska ha mens. Hon har ändå en tonårings känslor och sexualitet, säger Hillevi Törmä.
Enkel information om kroppen, sex och samlevnad finns på annat håll, bland annat Utbildningsradion, men det är på en högre nivå.
– Det har saknats undervisningsmaterial inom träningsskolan. Ord försvinner men bilder består, säger Vija Bjelvenfeldt.
Även övriga särskolan, resursskolor och boenden har visat intresse för materialet, liksom habiliteringen som arbetar med vuxna. Tio exemplar är beställda från tryckeriet, men upphovsmakarna inser redan att de måste beställa hundra till. Det här har blivit stort och alla tre verkar uppspelta över responsen.
Ett råd till föräldrar och personal är att inte avfärda ungdomarnas frågor, utan ta dem på allvar och svara. Man måste ta sig tid att prata. Särskilt föräldrar ryggar ofta för att prata om sexualitet med sina barn. Om man tycker att det är svårt kan man ta skolsköterskan till hjälp.
– Jag har träffat föräldrar som har svårt att tänka sig att deras dotter ska ha sex och är rädda för att hon ska råka illa ut. Och man vill inte väcka den björn som sover. Men björnen finns där och vaknar alltid, säger Vija Bjelvenfeldt.