Boendeföreningar överger fjärrvärmen

I det snötäckta skogsbrynet bakom ett av höghusen på Valthornsvägen 2 i Gottsunda står en bergborrmaskin parkerad på julledighet. 65 hål i marken på vardera 210 meter ska det bli innan 223 lägenheter i kvarteret kan hållas varma med hjälp av kombinerad berg- och frånluftsvärme.
Det har gått relativt fort för bostadsrättsföreningen Fiolbacken. Beslutet att satsa på ett stort energiprogram klubbades sommaren 2009 och redan till nästa vinter ska bostäderna vara till 90 procent uppvärmda av annat än fjärrvärme. Förklaringen finns i fakturorna från Vattenfall. Vice värd Lars Olsson visar bostadsrättsföreningens räkning för december månads fjärrvärme: 80 000 kronor.
På helåret har föreningen betalat 2,3 miljoner.
– Det är så dyrt med fjärrvärme! När priserna bara ökar måste man till slut göra någonting åt det. Med bergvärme får vi ner kostnaderna med 50 procent.

Till sin hjälp har föreningen haft seniorrådgivaren Nils Råmbin som under de senaste tio åren hjälpt flera andra bostadsrättsföreningar att gå över till bergvärme. Alla föreningar har haft samma motivering, berättar han: stigande fjärrvärmekostnader. Som UNT tidigare berättat har fjärrvärmepriset stigit sedan Vattenfall köpte Uppsala energi år 2000. Under de tio år som gått har det skett en prishöjning med 67 procent.
– Vattenfall har bara höjt priset utan att motivera varför. Det är det som har varit irriterande för många. Men det finns ingen förening som bara satt dit värmepumpar utan att det skett i samband med behov av andra åtgärder som ny ventilation, tilläggsisoleringar och byten av hissar, säger Nils Råmbin.

Pumparna är bara en del i bostadsrättsföreningen Fiolbackens stora värmeprojekt. Totalt investeras 60 miljoner kronor och värmepumparna utgör en femtedel av kostnaden. I övrigt planeras bland annat för fasadförbättringar och bättre isolerade fönster. Fjärrvärmen försvinner inte helt, men kommer på helåret att uppgå till bara tio procent, beräknar föreningen.

Fiolbackens bostadsrättsförening är inte ensam om sina planer. Längs Åkervägen i Sunnersta grävs det för bergvärme som ska försörja 42 hushåll.
– Vi har gjort av med mycket fjärrvärme tack vare gamla och dåliga kulvertar. Nu gräver vi nya kulvertar och borrar för bergvärme. Vi gör det för att spara pengar. Det blir mycket billigare, säger vice ordförande Ulf Eriksson.
I Stenhagenföreningen HSB 80 Stenhällen har man använt sig av bergvärme sedan drygt ett år tillbaka. Ordföranden Alf Höök beskriver att föreningen tröttnade på att leva med osäkerheten.
– Man visste inte var prishöjningarna skulle hamna i slutändan. Nu har vi kontroll på kostnaderna.
Miljökontoret handlägger just nu ansökningar om bergvärme från en handfull föreningar. Intresset ökade under förra vintern och bekymrar miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Urban Wästljung (FP). Han ser helst att de som har fjärrvärme fortsätter med det.
– Generellt är det ett bekymmer att prispolitiken leder till att fastigheter går över från fjärrvärme till bergvärme. Fjärrvärme är att föredra ur miljösynpunkt. Dessutom är stora delar av Uppsala ett vattenskyddsområde. Att ta ut bergvärme kan påverka grundvattnet.

Mattias Lindblom, Vattenfalls försäljningschef inom fjärrvärme, säger att Vattenfall levererar fjärrvärme till cirka 95 procent av bostadsrättsföreningarna i Uppsala.
– Vi måste vässa oss för att vara det bästa alternativet. Vi jobbar på att fjärrvärmen ska vara det bästa och mest prisvärda.
Om kunder lämnar er, innebär det att priset höjs ytterligare för de kunder som finns kvar?
– Nej, vårt pris måste alltid varia konkurrenskraftigt så att våra kunder stannar kvar. Fjärrvärmepriset i Uppsala är i dag i nivå med snittet i Sverige.