För ett par år sedan stängde alliansmajoriteten GUC. Nu skrotar de rödgröna med alliansens stöd Bolandgymnasiet. Motiveringen är sjunkande elevtal och för lågt söktryck. Men de kan öka redan från år 2017.
I dag finns vågen av nya elever inom grundskolan. Luthagens skolor är ett gott exempel. I vårens val till sexan har skolan ett högt söktryck, trots att den ska rivas och eleverna ska flytta till Fyrisskolans gymnasium när en ny skola byggs.
– Vi trodde att det skulle påverka negativt, men så har det inte alls blivit. Vi har stora kullar både på Eriksskolan och Sverkerskolar. Allt är fullt. Många föräldrar står i kö. De kommer att gå vidare till Tiundaskolan om några år, säger rektorerna Anette Bengtsson och Torbjörn Kättström.
Totalt går 680 elever på de båda skolorna. De utgör en elevpuckel som kommer att söka till gymnasiet i början av 2020.
Men redan om två börjar de första gymnasiekullarna stiga, om än blygsamt, till 8510 elever. Ökningen fortsätter med cirka 300 nya elever årligen fram till 2028 då gymnasisterna är nära 11 500 - runt 3000 fler än nu. Om förhållandet mellan friskolor och kommunala skolor är som i dag kommer bara drygt 20 procent av dem att välja en friskola. Det innebär att Uppsala kommun måste ha ta fram runt 2000 fler utbildningsplatser än i dag sedan Bolandskolan lagts ned.
– I vårt förslag har vi tagit höjd för att elevkullarna kommer att öka igen. Söktrenden hittills visar att trycket främst kommer att vara på de teoretiska utbildningarna. Men antalet elever ökar långsamt. Fullt tryck på gymnasieskolan väntar vi först om flera år framåt, säger utbildningsnämndens ordförande Caroline Andersson (S).
Gymnasiechef Erik Ojala räknar med att ha en kapacitet på cirka 7500 platser i början av 2020-talet och åren framåt.
De nya kommunala gymnasieplatserna ska kunna tillhandahållas främst genom att "yteffektivisera befintliga gymnasieskolor", enligt Caroline Andersson. Det finns inga planer på att ta tillbaka Bolandgymnasiet eller att börja använda GUC:s gamla skolbyggnad som står tom sedan ett par år. Att bygga en ny gymnasieskola är inte heller aktuellt.
Är det värt att lägga ned en skola för så kort tid?
– Det har fungerat att upprätthålla en viss organisation under ett antal år. Men med de här underskotten så kommer det att gå ut över kvaliteten i utbildningen. Vi vill inte tvingas skära ned på kvalitén för att kunna betala lokalhyror. Vi måste säkra resurserna till lärare och elever och då kan vi inte gå med underskott, säger hon.
Runt 2030 sjunker elevantalet igen. Innebär det att skolan ska vara som ett dragspel?
– Det är svårt att undvika. Vi kommer att behöva jobba med lokalerna hela tiden. Men vi ska försöka parera stora dippar som nu genom att följa den ekonomiska utvecklingen inom skolan bättre. I och med att vi inte kan styra över hur eleverna gör sina val så kan vi inte heller dimensionera skolan som vi vill. Dessutom måste skolan hela tiden anpassa sina utbildningar till efterfrågan på arbetsmarknaden och andra yttre omständigheter, säger Caroline Andersson.
Vad säger då friskolorna? Enligt statistiken från den första ansökningsomgången till höstens gymnasieval så har flera friskolor i Uppsala många lediga platser.
Yrkesplugget som har sökande till större delen av sina platser kan inom ett par år bli ensam i Uppsala om att erbjuda transportutbildning när den läggs ned vid Bolandgymnasiet. Där har förberedelserna så smått börjat för att kuna ta emot fler elever.
– Kortsiktigt tittar vi på hur vi kan hjälpa de som inte kommer att kunna få en utbildningsplats på Boland, men där måste vi diskutera mer med kommunen. På längre sikt ska vi försöka skapa en organisation som klarar att ta emot större elevkullar. Vi har inte som ambition att vara en jättestor skola. Men vi kanske kan öka till två helklasser inom transport om det finns underlag för det, säger rektor Björn Wallqvist.
Han tror att andra friskolor i stan som haft svårt att fylla sina platser de senaste åren räknar med att kunna ta emot fler elever när kullarna börjar växa igen.
Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för att få fler att söka till yrkesprogrammen igen.