I juni såldes ett radhus på Sysslomansgatan i Uppsala för 6,8 miljoner kronor. För ägarna har radhuset inneburit ett fantastiskt klipp. De köpte det 2004 för 3,15 miljoner vilket innebär att det ökat i värde med 27 600 kronor månad efter månad under elva år. Affären ger en bild av den makalösa prisuppgången på Uppsalas bostadsmarknad.
I åtminstone 20 år i rad har Uppsalas bostadsrätter och villor bara blivit dyrare och dyrare. ”Nu kan det väl ändå inte stiga mer”, har folk sagt i åratal, ändå har priserna hela tiden pressats uppåt ytterligare en bit.
Dagens superlåga boräntor gör att lånefesten bara fortsätter. Exempelvis Skandiabanken erbjuder just nu bolån från 1,34 procent vilket betyder en månadskostnad på mindre än 800 kronor för ett lån på en miljon kronor.
Baksidan är att svenskarna dignar under en ständigt ökande skuldbörda. Hushållens totala bostadslån uppgår nu till ofattbara 2 600 miljarder kronor. Så stor har låneskulden aldrig tidigare varit och den växer med ungefär en halv miljard kronor per dygn.
Den avgörande frågan är vad som händer när räntan ökar till mer normala nivåer. Kommer de som bundit sig vid stora skulder då att knäckas?
UNT har ringt runt till de fyra storbankerna i Uppsala och deras samlade bedömning är att det inte är någon ko på isen - än så länge. Bankerna betonar att de vid långivningen tar höjd för att kunderna ska mäkta med betydligt högre räntor än idag.
Exempevis Swedbank begär att kunderna ska kunna betala sina bostadslån även vid en ränta på 7 procent.
– I våras höjde vi marginalen till 7 procents ränta. Orsaken är de stigande priserna på bostadsmarknaden, dessutom har låntagarnas skulder ökat och bostadsbyggandet har inte varit så stort, framhåller Göran Sandell vid Swedbank i Uppsala.
Även SEB har som villkor att hushållens ekonomi ska överleva en ränteökning till 7 procent.
– Det är en rejäl marginal. Dessutom kräver vi att låntagaren ska amortera ner sitt bostadslån till 70 procent av marknadsvärdet och att lånet ska amorteras med 2 procent per år. Det säger Thomas Pettersson, kontorschef vid SEB i Uppsala.
Han tycker inte att bankens kunder är överbelånade och framhåller att de som ansöker om bostadslån först får genomgå en noggrann prövning av sin ekonomi.
Finansinspektionen, FI, har gjort stresstester för hushåll som nyligen tagit bolån. Beräkningarna visar att det är mindre än 5 procent av hushållen som går back om räntan ökar med 5 procentenheter.
I ett annat scenario, där bostadspriserna faller med 20 procent och arbetslösheten ökar till 10 procent, är det mindre än 2 procent av hushållen med nya bolån som skulle få underskott i sin ekonomi.
– Risken att hushållen inte ska kunna betala sina räntor och amorteringar är inte så stor, anser Henrik Braconier, chefsekonom vid Finansinspektionen.
– Det oroande är att bostadspriserna stiger så snabbt vilket ökar risken för prisfall. Inträffar det kan hushållen komma att dra ner på konsumtionen för att klara sina bostadskostnader och då kan arbetslösheten stiga.
I början av 1990-talet kraschade bostadsmarknaden i Sverige och många överbelånade personer tvingades sälja sina bostäder med underskott. Enligt Henrik Braconier ser förutsättningarna idag annorlunda ut.
– Numera har bankerna betydligt bättre kontroll på kreditgivningen och hushållen har större marginaler.