Bonusfamiljens balansgÄng

NÀr man har trÀffat nÄgon och blivit kÀr vill man gÀrna tala om det för hela vÀrlden. Och har man barn sedan tidigare uppstÄr frÄgan: NÀr ska jag föra samman alla?

Foto:

Uppsala2016-02-07 07:05

MÄnga som har varit med om en skilsmÀssa eller separation lÀngtar efter att bilda en ny familj, och Àr ivriga att introducera en ny partner. Magdalena Bluhme, förskollÀrare och psykoterapeut, sÀger att det i den hÀr situationen Àr vÀldigt viktigt att skilja pÄ de egna behoven och barnets behov.

– VĂ€nta tills du kĂ€nner att den nya relationen Ă€r helt stabil. För barnet Ă€r det inte viktigt att det gĂ„r fort, tvĂ€rtom.

Även för den nya partnern uppstĂ„r mĂ„nga frĂ„getecken. Hur beter man sig för att det ska fungera bra med barn som inte Ă€r ens egna? Visa respekt för barnet och var beredd att stĂ„ Ă„t sidan, sĂ€ger Magdalena Bluhme. Om barnet kĂ€nner konkurrens om förĂ€lderns kĂ€rlek blir det aldrig bra.

– En del vuxna mĂ€nniskor har ett eget litet barn inom sig som söker samma bekrĂ€ftelse av sin partner som barnet gör av sin förĂ€lder. Men kĂ€nner man svartsjuka mot partnerns barn mĂ„ste man gĂ„ till botten med vad som skapar de kĂ€nslorna. Om man kĂ€nner att man inte kan hantera situationen sjĂ€lv Ă€r det bra att gĂ„ och prata med nĂ„gon.

Som ny partner behöver man vara tydlig med att man inte tÀnker ta förÀldern ifrÄn barnet, och att man inte heller Àr ute efter samma typ av kÀnslor som barnet. Och det gÀller att visa det med bÄde ord och handling för att barnet ska kÀnna sig tryggt.

– Om barnet vill sitta i knĂ€et hos sin förĂ€lder kanske man kan sĂ€ga att: jag förstĂ„r att du vill ha din mamma/pappa, sĂ„ jag gĂ„r bort och sĂ€tter mig hĂ€r en stund, sĂ€ger Magdalena Bluhme.

Större barn kan visa sina behov genom att pĂ„ olika sĂ€tt bli utĂ„t- eller inĂ„tagerande, men det handlar alltid om att försöka fĂ„ förĂ€lderns uppmĂ€rksamhet – och det Ă€r alltid en signal om att de behöver sin förĂ€lder mer.

NÄgot som Àr tabu, men ganska vanligt, Àr att man inte gillar sin partners barn. Kanske vÀcker barnet provocerande kÀnslor som Àr svÄra att hantera.

– KĂ€nner man sĂ„ mĂ„ste man ta reda pĂ„ vad det Ă€r hos en sjĂ€lv som gör att man inte tycker om barnet, och sedan göra nĂ„got Ă„t det, sĂ€ger Magdalena Bluhme.

Det kan ocksÄ vara sÄ att barnet kÀnner av att relationen till den egna förÀldern Àr hotad och pÄ grund av det visar upp sin vÀrsta sida inför bonusförÀldern. Om barnet blir försÀkrad att sÄ inte Àr fallet finns inget behov av att vara provocerande. Barn vill inte vara besvÀrliga utan det Àr ofta ett tecken pÄ otrygghet och rÀdsla.

– Ett barn kĂ€nner direkt om man inte tycker om det, och det blir omöjligt att ha en bra relation.

Magdalena Bluhme möter ofta förÀldrar som försöker övertala barnet om hur bra den nya partnern Àr, i stÀllet för att ta barnets oro och rÀdsla pÄ allvar. Hon sÀger att om man gör rÀtt hÀr frÄn början sÄ har man igen det tusenfalt lÀngre fram. (TT)

VÀnta med att introducera en ny partner tills du Àr sÀker pÄ personen och det kÀnns stabilt.

FrÄga dig vad som Àr bÀst för barnet, inte för dig eller för nÄgon annan.

Lyssna pÄ oro och rÀdsla, försök inte slÀta över och försök inte "sÀlja in" den nya partnern.

Prata inte för vuxet med ditt barn om en ny partner. LÀgg inga beslut pÄ barnet.

Se till att du fÄr ensamtid med din partner. Om man har barn varannan vecka blir det naturligt tid till varandra. Annars kanske man kan fÄ avlastning med barnvakt ibland.

Var uppmÀrksam pÄ hur barnet mÄr. Tecken pÄ att nÄgot Àr fel hos riktigt smÄ barn kan vara matvÀgran, toalettbesvÀr och humörsvÀngningar. Lite större barn kan bli inÄtvÀnda och buttra eller utÄtagerande.|

Man ska ocksÄ se upp med de barn som blir vÀldigt till lags. Det kan verka som nÄgot positivt men i stÀllet vara ett varningstecken. Barnet kanske har mÀrkt att det ÀndÄ inte blir lyssnat pÄ och sÀtter dÀrför sina egna kÀnslor i andra hand. Det kan leda till problem lÀngre fram.

Tips till blivande bonusförÀlder

Visa tydligt för barnet att du inte spelar pÄ samma planhalva. Ni Àr inte konkurrenter om samma kÀnslor.

Om du kÀnner dig svartsjuk pÄ barnet - frÄga dig varför. Har du nÄgot inom dig som du behöver reda ut? Kanske behöver du gÄ och prata med nÄgon om det hÀr.

Likadant om du inte tycker om barnet. Vad beror det pÄ? Vad Àr det hos dig som skapar dessa kÀnslor? Vad Àr det hos barnet?

Visa i handling att du inte tÀnker ta förÀldern frÄn barnet. Om orden och handlingen överensstÀmmer sÄ blir barnet lugnt. SÀg till exempel: Jag tror att mammas/pappas kÀrlek rÀcker till oss bÄda, men nu gÄr jag undan en stund sÄ att du fÄr vara ifred med mamma/pappa.

Kasta dig inte in i försök att uppfostra. Det gÀller att vinna barnets respekt genom att sjÀlv visa respekt. Om barnet inte kÀnner sig tryggt med dig kommer han eller hon ÀndÄ inte att lyssna.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om