Bra lingonÄr i Svealand

Det börjar lysa rött i de upplÀndska skogarna. LingonsÀsongen verkar bli bÀttre Àn pÄ flera Är. SLU:s prognoser pekar pÄ att det blir sÀrskilt gott om lingon just i Mellansverige.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2007-08-13 18:04
SLU:s inventeringar tyder pÄ att det finns dubbelt sÄ mycket lingon att plocka i Svealand som under de senaste tre Ären, minst. DÀremot Àr det sÀmre bestÀllt med "skogens röda guld" i Norrland, som hade ett toppÄr i fjol, och Götaland, som "vadade" i lingon sÀsongen 2004.
Gott om lingon i Svealand alltsÄ men ont om blÄbÀr. Hur gÄr det ihop?
- Lingonen tycks inte ha lidit lika mycket av försÀsongens torka i Svealand som blÄbÀren, sÀger försöksledare Ola Langvall, som ansvarar för bÀrobservationerna i SLU:s skogliga försöksparker.

Eftersom lingonen mognar senare, kan de ha dagit nytta av den senare tidens regnande, den nederbörd som gjorde livet surt för solÀlskande semestersvenskar. RegnvÀdren gjorde att lingonen kunde utvecklas normalt.
Den som vill plocka riktigt mycket lingon fÄr alltsÄ resa till Svealand i Är. I bÄde Götaland och Norrland Àr det betydligt sÀmre Àn normalt.
- Men det Àr ingen katastrof dÀr heller, menar försöksledare Göran Kempe vid Riksskogstaxeringen pÄ SLU. Han ansvarar för bearbetningen av den riksomfattande provyteinventering som ligger till grund för bÀrprognoserna. Och han betonar att de förutsÀgelser han fÄr fram Àr grova mÄtt
- Vi mÄste komma ihÄg att prognoserna Àr medelvÀrden för stora omrÄden. Det finns sÀkert stÀllen i Götaland och Norrland ocksÄ dÀr det Àr gott om lingon.

Samtidigt med lingonprognosen har SLU facit i hand nÀr det gÀller blÄbÀren. Prognosen i början av juli lovade en god tillgÄng pÄ blÄbÀr i Götaland och Norrland men sÀmre i Svealand. Och det bilden verkar ha stÀmt, Àven om Ola Langvall tror att utfallet blev lite bÀttre Àn prognosen.
- Det verkar som om fler blÄbÀrskart överlevde och utvecklades till mogna bÀr Àn vi hade berÀknat. Det myckna regnandet i Götaland gjorde att blÄbÀren blev sÀrskilt stora. SÄ dÀr blev det ovanligt lÀttplockat i Är.
FAKTA

Lingon (Vaccinium vitis idaeca) vÀxer vilt i sÄ gott som hela Sverige. Arkeologiska fynd visar att lingon plockades redan pÄ bronsÄldern. Lingonplantans lÀderartade mörkgröna blad sitter kvar över vintern.
AnvÀndning: FÀrska lingon har relativt besk smak och Àr inte sÀrskilt goda att Àta naturella. De anvÀnds som rÄrörd eller kokt sylt, saft samt i bakverk och desserter. Eftersom lingon innehÄller benzoesyra behöver man inte tillsÀtta konserveringsmedel.
Lingon gÄr bra att frysa. Vid en temperatur av 0°C och 95-100 procents relativ fuktighet hÄller sig lingon i tre-fyra veckor.
NĂ€ringsvĂ€rden per 100g: Energi 52 kcal/216 kJ, Vatten 85 g, Protein 0,7 g, Fett 0,5 g, Kolhydrater totalt (ej fiber) 10,9 g, Kostfiber 2,5 g, Kalium 87 mg, ß-karoten 9 Â”g, C-vitamin 4 mg.


VATTENLINGON
Ca 1 liter
Tid: ca 10 minuter plus tid för mognad
Ingredienser
3-5 dl vatten
500 g (ca 1 liter) lingon, frysta eller fÀrska

Tillagning
Koka upp vattnet och lÄt det kallna. Fyll rena glasburkar med vÀl rensade lingon. HÀll pÄ sÄ mycket vatten att det tÀcker lingonen, helst Ànda upp till kanten. SÀtt genast pÄ lock. Förvara svalt. FÀrdigt att anvÀnda efter ca 14 dagar.
Gott som dessert med socker och grÀdde men kan ocksÄ anvÀndas till sÄser, sallader eller som tillbehör till vilt.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om