Brister i hygienrutiner vanliga vid förskolor
De flesta förskolor har regler för när barnen ska stanna hemma på grund av sjukdom och för hur barnen ska sköta handhygienen. Men på många punkter finns utrymme för att förbättra hygienen och minska infektionsrisken på dagis.
— Flertalet förskolor har en hög ambitionsnivå, speciellt när det gäller handtvätten, men fortfarande finns en hel del luckor i hygienrutinerna, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Akademiska sjukhuset och ordförande i Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning, Strama.
Det är på initiativ av denna nätverksorganisation och i samarbete med flera myndigheter, bland annat Livsmedelsverket i Uppsala, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet, som de svenska förskolornas hygienrutiner för första gången kartlagts.
Sammanlagt 338 slumpmässigt utvalda förskolor ingick i studien, som genomfördes i höstas och nu kan redovisa sina första, preliminära resultat.
Mer än nio av tio förskolor har riktlinjer för handtvätt hos barnen, oftast med flytande tvål och egen handduk att torka händerna på. I de flesta förskolorna tvättar barnen händerna efter toabesök, före maten, efter att ha varit ute och när händerna är smutsiga. Drygt en tredjedel tvättar händerna efter att ha snutit sig.
— En del förbättringar kan dock göras. Vid elva procent av förskolorna hade till exempel barnen inte tillgång till egna handdukar utan gemensamma textilhanddukar att torka händerna på, säger Otto Cars.
För personalen vid förskolorna finns ännu större utrymme för att förbättra handhygienen. Nära hälften av förskolorna saknar riktlinjer för handtvätt för personalen och vid drygt var femte förskola har man gemensamma tyghanddukar.
40 procent av barnen vid förskolorna är yngre än tre år och använder i många fall fortfarande blöjor. När det gäller rutinerna vid blöjbyten pekar kartläggningen på en del brister.
Tre fjärdedelar av förskolorna har visserligen riktlinjer för blöjbyten och vid ännu fler använder personalen handskar när blöjorna ska bytas. Men bara var sjunde förskola har plast eller plast och papper som skydd på skötbordet.
— Här är förbättringspotentialen rätt påtaglig, säger Otto Cars.
Åtta av tio förskolor har inte haft någon utbildning för personalen om infektioner och smittspridning under de senaste två åren.
— Det är en brist som borde vara lätt att åtgärda till en liten kostnad. också i informationen till föräldrar och kontakten med barnavårdscentralerna finns brister, säger Otto Cars.
Oavsett hur hygienrutinerna ser ut är en förutsättning för smittspridning på dagis att där finns infekterade barn — eller personal — som kan smitta andra barn.
96 procent av förskolorna har riktlinjer för när barnen ska stanna hemma på grund av sjukdom. Men det finns inget likhetstecken mellan att ha riktlinjer och förbud mot att ta emot infekterade barn.
Enligt kartläggningen har drygt en tredjedel av förskolorna en mycket eller ganska tillåtande attityd när det gäller att ta emot barn med oklar feber, hosta och snuva. Var femte förskola är mycket eller ganska tillåtande när det gäller att ta emot barn med diarré.
Enligt kartläggningen ligger sjukfrånvaron för dagisbarnen runt tio procent. Det är en lägre siffra än i liknande undersökningar från 1970-talet.
En tänkbar förklaring till detta är minskad smittspridning till följd av förbättrade hygienrutiner på förskolorna . En annan är att fler barn går till dagis i dag även när de har någon infektion.
Så jobbar vi med nyheter