Många som glatt sig åt de påkostade böckerna i Nationalnyckel-serien gladdes när de fick besked att bokutgivningen nu kan återupptas. Men fokus är framför allt att ta fram ny information, och det är inte säkert att man inom projektet kommer att prioritera nya böcker.
– Det grundläggande är att vår artbeskrivning ska ha den största naturvårdsnyttan. Vi vill att människor ska kunna lära sig om organismgrupperna, ge sig ut och inventera och rapportera det i Artportalen. Den digitala kanalen kommer att vara huvudspåret, säger Ulf Gärdenfors, forskningsledare för Artprojektet och professor vid Artdatabanken.
Och här ser man att intresserade privatpersoner kan bidra genom att rapportera in fynd via artportalen, vilket blir en miljöövervakning som är mer eller mindre gratis.
– Grunden är att beskriva så många grupper som möjligt där det inte redan i dag finns bra beskrivningar, mindre kända arter som är möjliga att lära sig och inventera i fält. Men vi är öppna för önskemål från regeringen och vi utesluter inte att det parallellt för en del grupper av arter kan produceras tryckta böcker
I vårbudgeten har ytterligare 15 miljoner kronor avsatts till Artdatabanken från och med 2016. Det ska motsvara de 10 miljoner som den förra regeringen drog in, med en viss indexuppräkning. De pengarna handlade inte bara om finansiering av de påkostade bokverken i Nationalnyckel-serien, som stoppades, utan även stöd till museer och forskning för att öka kunskapen om arter i Sverige.
Av neddragningen på 10 miljoner togs 4 miljoner från bokproduktionen, 1 miljon från forskningen och 5 miljoner från museistödet.
– Alla delarna kommer att få tillbaka sina pengar, om anslaget i vårbudgeten går igenom. Men det är upp till regeringen att uttrycka vad de vill, säger Ulf Gärdenfors.
Ulf Gärdenfors säger också att de böcker det kan bli fråga om snarare är fälthandböcker som man kan få ner i fickan, inte stora volymer att ställa i bokhyllan.
– Men det kan även tänkas att vissa volymer av Nationalnyckeln kan vara möjliga i bokform, säger han.
Den som hoppas på praktverk om däggdjur, fåglar eller blommor får dock hoppas förgäves.
– Vi siktar på att samla resurserna där vi kan göra nytta. Och det handlar om att sprida kunskap om nya och okända arter. När det gäller fåglar och kärlväxter har vi medvetet haft policyn att de får komma sist i kedjan. Där finns det så mycket bra litteratur redan. Visst skulle vi kunna göra fantastiska böcker om kärlväxter, men det skulle inte kunna tillföra så mycket i förhållande till kostnaderna, säger Ulf Gärdenfors.
Man kan också tänka sig att dela med sig av informationen inom Artprojektet till andra användare.
– Om andra har idéer och kanske vill göra en app för häftiga arter kan de göra det via den information som finns hos oss.
Ett problem om det kommer direktiv att bokutgivningen ska återupptas är att man ställt om kompetensen med digitalt fokus, vilket innebär att man gjort sig av med en del personal som jobbat till exempel med illustrationer för de tryckta böckerna.
Och när olika regeringar drar ner eller lägger till resurser finns det en risk att man förlorar kompetens som kräver både tid och resurser att bygga upp igen.
– Det är klart att vi blev ju tvungna att säga upp ganska många i förra vändan. Men vi är samtidigt tacksamma att vi får tillbaka pengarna, säger Ulf Gärdenfors.
Karl-Johan Bondesson, pressekreterare hos miljöminister Åsa Romson, säger att det inte är specificerat hur pengarna ska användas inom Artprojektet.
– Det är mycket upp till SLU och Artprojektet att själva bestämma. Men beredningen pågår på regeringskansliet, säger han.