Cancerbesked gjorde honom sömnlös
I tre år har Ragnar Rosander nästan varje kväll tagit sömnmedel innan han gått till sängs. De få gånger han försökt sluta har han legat och vänt sig i sängen flera timmar innan han somnat.
Ragnar Rosander med hustrun Inger Rosander, fyller i sömndagboken.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
- Redan efter tre träffar tycker jag att sömnen blivit bättre, trots att jag skurit ner från en till en halv sömntablett innan jag går och lägger mig, säger Ragnar Rosander.
Sömnbesvären började efter att han för tre år sedan, ett drygt år efter pensioneringen, fick veta att han har en form av blodcancer, kronisk myeloisk leukemi.
- Beskedet var som ett slag i ansiktet. För första gången i mitt liv fick jag svårt att somna. Jag kunde vara jättetrött när jag lade mig, men ändå inte somna, säger Ragnar Rosander.
I flera timmar, natt efter natt, låg han sömnlös med sina tankar.
- Vid ett besök hos min cancerläkare diskuterade vi hur svårt jag hade att somna och han skrev han ut en sömnmedicin år mig. Det var första gången i mitt liv jag tagit en sömntablett. Med den kunde jag somna efter någon kvart, säger Ragnar Rosander.
Hans oro över att sjukdomen snabbt skulle ta hans liv har visat sig vara ogrundad. En daglig tablett av ett ganska nytt läkemedel, Glivec, håller sjukdomen på en så låg nivå att han inte känner några symtom av den.
- Fastän jag vet att jag inte är botad mår jag bra. Jag har slutat att oroa mig, men har ändå svårt att somna. Varje gång jag försökt att låta bli att ta sömnmedicin har jag legat vaken i flera timmar.
Det är en erfarenhet som han inte är ensam om. Tiotusentals svenskar kan berätta liknande historier om hur de i samband med en skilsmässa, sjukdom, en anhörigs död eller någon annan pressande händelse haft svårt att sova och börjat använda sömnmedel - och sedan inte kunnat sluta när den akuta krisen varit över.
- Det är som att jag har glömt hur jag brukade göra för att sova och har svårt att somna just därför att jag förväntar mig att det ska bli svårt om jag inte tar en sömntablett, säger Ragnar Rosander.
Han vet att hans sömnmedicin, Imovane, kan vara vanebildande och ge biverkningar som huvudvärk, illamående, yrsel, irritation och problem med minnet.
- Men själv har jag har inte märkt av några biverkningar och jag känner inte heller något sug efter tabletterna. Men jag önskar ändå att jag kunde ha kontroll över min sömn och klara mig utan sömnmedicin.
Via sin pensionärsförening SPF Sävaådalen fick han i början av våren veta att Studieförbundet Vuxenskolan skulle starta en sömnskola för att lära ut andra sätt att nå en god sömn än med hjälp av sömntabletter. Både han och hustrun Inger, som ibland haft tillfälliga sömnbesvär, anmälde sig.
En gång varannan vecka åker Ragnar och Inger Rosander till Balingsta bygdegård för att tillsammans med cirkelledaren och kursens övriga åtta deltagare gå igenom och diskutera sömnskolans olika steg, och däremellan träna på olika hemuppgifter. De två första gångerna fick deltagarna berätta om just sina sömnproblem och information om hur sömnen normalt brukar se ut. Hemuppgiften var att föra dagbok om hur och hur länge de sovit under natten och hur de känt sig under dagen.
Ragnar Rosander blev också förvånad över resultaten i sömndagboken. Anteckningarna stämde inte med hans egen uppfattning om sitt sömnbehov och oro för att inte få tillräckligt med sömn.
- Jag har alltid levt i tron att jag behövt åtta timmars sömn för att orka med att vara aktiv när jag är vaken. Men nu visade det sig att både jag och Inger sov betydligt kortare tid än så och ändå inte var trötta under dagen. Samma sak gällde även för flera andra deltagare i sömnskolan, säger Ragnar Rosander.
I studiecirkeln har de fått en rad allmänna sömntips. Ett centralt råd är att inte ligga kvar i sängen när det är svårt att somna utan i stället stiga upp och göra något annat, till exempel sitta och läsa, tills tröttheten tar överhanden.
- Så kommer jag att göra om det visar sig att jag får svårt att somna nästa gång jag vågar pröva att gå till sängs utan att ha tagit någon sömnmedicin, säger Ragnar Rosander.
Sömnskolan är indelad i fem steg. I ett par av dem får deltagarna träna avslappning och att bryta sina (som det brukar visa sig) obefogade negativa tankar kring följderna av en och annan natts dålig eller otillräcklig sömn.
- Vi har flera omgångar kvar, men redan nu märker både Inger och jag att vi sover bättre. I sömndagboken får vi ange hur bra vi sovit på en femgradig skala. I början av kursen innehöll dagboken mest tvåor och treor, men nu är det oftast fyror eller femmor.
Ragnar Rosander ser fram emot att bli kvitt även sömntabletterna. Fastän plikterna i form av fasta arbetstider inte finns kvar efter pensioneringen vill han ha en regelbunden dygnsrytm och känna sig tillräcklig utvilad för att orka ha ett fortsatt fysiskt och psykiskt aktivt liv under dagen.
- Det finns hur mycket som helst man vill göra. Så här års finns förstås massor av arbete med huset och trädgården. Vi är aktiva i både hembygdsföreningen och pensionärsföreningen. Och varje torsdag brukar Inger och jag åka till pensionärsdansen i Fyris Park. Då är det inte många minuter man sitter stilla. Jag brukar säga att Fyris Park är Sveriges bästa friskvårdsklinik, säger Ragnar Rosander.
Tips! Har du koll på hur du själv sover? En sömndagbok och broschyren Sov bra - utan sömnmedicin kan laddas ner från landstingets hemsida www.lul.se
Så jobbar vi med nyheter