Chefen för Uppsala tingsrätt ifrågasätter Brårapport

Personer med utländsk härkomst riskerar att missgynnas i de svenska domstolarna och de övriga delarna av rättssystemet visar den rapport som Brå har gjort. Brå pekar på stora brister när det gäller att komma till rätta kommunikationssvårigheter i rättssystemet. Det förekommer både att tolkar inte används och att kommunikationen fungerar dåligt trots att tolkning, menar man. Ett annat problem är att polis, åklagare och domstol har förutfattade meningar som kan leda till felaktiga domar och ett tredje problem ett bristande tålamod och avståndstagande när det gäller personer som inte stämmer in i rättssystemet.

Chefsåklagaren vid Åklagarkammaren i Uppsala Eva Lundström tycker dock att man i Uppsala är bra på att hantera de fall som Brå tar upp i sin rapport.
- Det är klart att det blir krångligare när någon pratar ett annat språk, det är ju mycket svårare att nyansera en känsla om det ska ske genom en tolk. Men domstolen här i Uppsala är bra på att ta in tolk vid minsta antydan till behov och vi ligger också till så geografiskt att det finns en god tillgång på tolkar, säger hon.
Frågan om förutfattade meningar är något som hela tiden diskuteras på åklagarkammaren, menar Eva Lundström.
- Där vore det positivt att få in personer med annan etnisk bakgrund på arbetsplatsen, säger hon.

Samma sak pekar Uppsalaadvokaten Leif Ericksson på.
- Vi har sett att det har kommit fler nämndemän som är invandrare och det är mycket välkommet. Men vi skulle behöva kurdiska, indiska och arabiska domare och det är väldigt få advokater som har utländsk härkomst, säger han.
Leif Ericksson menar att det även om åklagare och domstol anstränger sig för att inte särbehandla utländska personer negativt förekommer att domarna kan bli annorlunda än de skulle ha blivit om det varit en svensk.
- När det handlar om invandrarungdomar så lever de i en annan verklighet än vad åklagare, advokater och domare gör. Det kan vara svårt att förstå varandra eftersom man använder olika språk, även om alla talar svenska. Det kan påverka vid häktningsfrågor, gränsfall vid domar och vilket straff de får, säger han.

För chefen vid Uppsala tingsrätt, lagman Erik Lempert, är dock Brås resonemang svårbegripligt.
- Tanken på att någon med utländsk härkomst skulle dömas till fängelse i ett fall där en svensk skulle få en annan påföljd är helt främmande. Jag kan heller inte förstå att den etniska bakgrunden hos den som dömer skulle ha något med utövandet av domstolsarbetet att göra. Vid en domstolsförhandling är det oftast en part som förlorar och bara för att någon känner sig kränkt är det inte liktydigt med att man är kränkt, säger han.

Erik Lempert uppger att man vid Uppsala tingsrätt till 99 procent använder sig av auktoriserade tolkar. Han ifrågasätter Brås forskningsmetod och menar vidare att det är konstigt att påstå att en dålig tolk skulle vara en fråga om diskriminering.
- Att vi sedan kontinuerligt arbetar med frågor om likabehandling och ickediskriminering är en annan sak. Vi visar respekt för samtliga som kommer till domstolen, säger han.

Chefen för Uppsala tingsrätt ifrågasätter Brårapport

Förutfattade meningar, språkliga problem och bristande tålamod med personer som inte passar in i rättssystemet. Det är några problem Brottsförebyggande rådet, Brå, anser kan leda till att personer med utländsk härkomst diskrimineras i det svenska rättsväsendet.