Coachning är på modet

Coachande ledarskap har sitt ursprung i idrottens värld. Uttrycket kommer från USA och har sedan 90-talet varit ett ständigt växande uttryck inom företagsvärlden. Erbjudandet om kurser inom området har vuxit stort de senaste åren. Kenth Åkerman är expert på området och har skrivit boken Att få andra att prestera. Han förklarar vad det egentligen innebär att vara en coachande ledare. En så enkel sak som att hälsa ordentligt på sina medarbetare kan faktiskt ge bättre förutsättningar att lyckas.
– En coachande chef kan släppa över makten till sina medarbetare. För att göra det måste man våga tro att medarbetaren kan ta det ansvar som krävs. Men detta kan förstås vara svårt att överföra till verkligheten. Därför gäller det att ha de rätta verktygen.

Att undvika att sätta upp mål som är svåra att förstå är det första steget. Kenth Åkerman anser att chefer ofta sätter upp långsiktiga och otydliga mål som medarbetarna har svårt att relatera till.
– Att prata om hur många miljoner företaget vill dra in säger ofta inte så mycket. Sätt i stället upp klara och kortsiktiga mål för varje medarbetare. Det ger en tydlighet om vad de ska arbeta mot, säger han.

Lyssna och fråga mer är ett annat råd. Det gör att du som chef visar att du är tillgänglig. Medarbetaren ska känna att chefen är ett stöd att använda sig av. Det gäller att visa att man bryr sig om vad som pågår.
– Här tycker jag att ett bra sätt kan vara att börja stanna till vid varje medarbetare, det räcker ibland med en hälsning. Många chefer har faktiskt jobbat med samma personer i flera år men går bara förbi eftersom man inte förstår värdet i att stanna och småprata, säger Kenth Åkerman.

Alla personer mår bra av beröm och uppmuntran. Det är ytterligare något som chefer behöver bli bättre på att ge om de ska lyckas med coachningen anser Kenth Åkerman.
– Det är återkopplingen jag vill åt. Har medarbetaren gjort något bra ska han eller hon få veta det. Det är dessutom bra att fråga hur han eller hon upplever sitt arbete, vad de är nöjda respektive missnöjda med.

Det finns knappast någon arbetsplats där precis allt är dåligt. Ändå är det många chefer som bara lägger vikt vid de problem som finns på arbetsplatsen. Kenth Åkerman vill vända på den tanken och i stället prata om lösningar.
– Jag tror att många går till jobbet på måndagen med en bra känsla i kroppen. Man har samlat energi för en ny arbetsvecka under helgen. Sedan sätter de sig på måndagsmötet och hör chefen prata om alla problem. Då förvandlas energin genast till negativ. Det är mer effektivt att prata om det positiva i stället, säger han.



UNT frågar:
Hur ser du på coachande ledarskap?

Teresa Frykman, marknadschef, Uppsala vatten- och avfall.
– Det är viktigt att man som ledare tydliggör för varje medarbetare vad han eller hon har ansvar för och vad som förväntas . Medarbetaren ska ha ansvaret, men ledaren ska fungera som stöd. Ja tycker att jag använder coachande ledarskap, mycket genom den grundsynen att jag tror att alla vill göra ett så bra jobb som möjligt. Ibland tänker jag aktivt på att vara coachande, det kan vara att jag lyssnar och ställer frågor i stället för att komma med färdiga lösningar. Själva ordet coachning lägger jag inte så mycket vikt vid, jag skulle nog kalla det något annat om jag fick bestämma.

Pär Björkén, logistikchef, Q-Med.
– Det viktiga är att lyfta fram medarbetaren i stället för att göra allt själv. Det gäller att våga delegera. Jag tycker att jag är rätt duktig på coachande ledarskap och blir själv lyft när jag ser hur medarbetare utvecklas och blir bättre. Ett bra exempel är att jag valde att göra två lagerarbetare till gruppchefer trots att de inte hade erfarenhet av detta sedan tidigare, och nu ser man hur de växer i sina roller. Jag tror att man kan prata om coachning som en typ av ledarstil, de franska chefer som arbetar i företaget som köpte upp oss har en helt annan stil. De är mer auktoritära.

Linda Ryttlefors, kommunikationschef, Uppsalahem.
– Det är viktigt att man tillsammans med medarbetaren pratar igenom svårigheter och resonerar fram lösningar. Som chef kan ju ha en idé om något men man ska undvika att skriva lösningen på medarbetarens näsa, utan man kan tillsammans resonera sig fram till en lösning Jag tycker att jag använder detta ledarskap. När exempelvis en leverans inte motsvarat mottagarens förväntningar, får man sätta sig ner och diskutera vad man kunde ha gjort annorlunda. Coachning är ett modeord och egentligen kunna säga stöttande ledarskap.

Hans Antonsson, regionchef, Akademiska Hus.
– Jag vill egentligen hellre prata om anpassat ledarskap, där frågan är vem man ska leda. Det coachande ledarskapet tycker jag kommer in vid de mer erfarna medarbetarna, där det handlar mycket om att ställa motfrågor och få dem att resonera. Jag försöker använda mig av ledarskapet genom att vara ett bollplank. Om medarbetaren resonerar sig fram till en lösning som jag håller med om blir förståelsen mellan oss mycket större än om jag skulle peka med hela handen. Jag tror att de nya unga och välutbildade medarbetarna vill ha en coachande ledare, så att de får mycket ansvar själva.