CSN satsar på studenter i riskzonen

De senaste fem åren har studiemedelsskulderna hos kronofogden i Uppsala län ökat med 50 procent. Utvecklingen ser ungefär likadan ut i hela Sverige. För att hindra detta har CSN nu valt att testa en ny metod för att försöka nå dem som befinner sig i riskzonen.

Uppsala2006-01-28 00:00
Hos kronofogdemyndigheten i Uppsala län finns det idag knappt 2 500 personer med studiemedelsskulder. Dessa personer delar på nästan 5 700 skuldposter, vilket innebär att många av dem har fler än en obetald räkning som hamnat hos kronofogden. Tillsammans är de skyldiga CSN totalt drygt 29 miljoner kronor, en siffra som ökat med nästan tio miljoner sedan år 2001.
Eva Löth, kronoinspektör hos kronofogdemyndigheten i Uppsala, tror att antalet personer med studieskulder som hamnar hos kronofogdemyndigheten kommer att öka ytterligare.
— I och med att CSN för några år sedan bytte system för återbetalning av studiemedel blev villkoren svårare för dem som har studieskulder. Det uppstår problem för dem som inte får jobb efter studierna.

CSN:s nuvarande system för återbetalning trädde i kraft i juni 2001 och innehöll bland annat förändringar som innebär att låntagaren nu måste börja betala av sitt lån sex månader efter avslutade studier, oavsett om han eller hon fått jobb. Dessutom ska hela studielånet vara återbetalt på som längst 25 år. Eva Löth anser att systemet måste förändras om man vill komma till rätta med att så många studenter hamnar hos kronofogden på grund av sina studieskulder.
— Det nya systemet blev betydligt sämre än det tidigare, men det krävs också nya förändringar för att göra situationen lättare för dem som studerar, menar hon.
—I Danmark är bidragsdelen större, något som skulle vara bra för alla parter om den vore så även i Sverige. Många studenter skulle då kunna klara sig på enbart bidragsdelen och lite extraarbete, och därmed slippa sätta sig i skuld, hävdar hon.

För att minska antalet fall med studenter som hamnar hos kronofogdemyndigheten med sina studieskulder har CSN på prov testat en ny metod. I Göteborg ringer CSN på kvällstid upp personer som är nära att hamna hos kronofogden och diskuterar återbetalning av studiemedlen med dem. Detta har resulterat i en fördubbling av återbetalningen och nästan 60 procent av dessa personer har börjat betala av sina lån.
— Det visar att det faktiskt finns en betalningsförmåga, säger Magnus Forss, pressansvarig på CSN.
— Resultatet av det här projektet har visat sig bli mycket positivt och vi ska snart börja diskutera om den här metoden bör användas i hela landet. Nackdelen är förstås att det kostar mycket pengar.

Eva Löth på kronofogdemyndigheten är mycket positiv till CSN:s arbete med att minska antalet studieskulder hos kronofogden.
— Det är bra att påminna de här personerna via telefon, ofta kastas påminnelsebrev i papperskorgen oöppnade. Det handlar om att få dem att förstå att de måste betala, att det inte går att fly från en räkning. En betalningsanmärkning finns kvar i tre år och påverkar framtida banklån, telefonabonnemang, hyreskontrakt, och eventuellt till och med jobb.
Både på kronofogdemyndigheten och på CSN är man överens om att studenter, med tanke på den framtida återbetalningen, underlättar för sig själva genom att låna så lite pengar som möjligt under studietiden.
— Man måste tänka på att man betalar tillbaka på varje krona man lånar, det finns alltså stor anledning att låna mindre om man kan, säger Magnus Forss på CSN.

Råd för att slippa hamna hos kronofogden

- Hitta en utbildning inom ett område där du både vill arbeta och där det kommer att finnas jobb i framtiden.
  • Försök hitta ett välbetalt jobb.
  • Låna bara så mycket pengar som du behöver.
  • Betala dina räkningar i tid.
  • Det är ditt ansvar att betala räkningarna — om en räkning inte kommer som den brukar måste du själv ta kontakt med det företag som ger ut räkningarna.
  • Kontakta CSN om du får problem med att betala tillbaka din studieskuld.
  • Ta reda på hur saker och ting fungerar innan du lånar. Många hamnar hos kronofogden på grund av okunskap.
    Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
    Läs mer om