Den rullande resan längs delar av Siljansleden börjar i Leksand, vid platsen för det klassiska midsommarfirandet, som vissa somrar lockar över 30 000 människor.
Det har varit en populär turistort sedan mitten av 1800-talet, med bland annat danske författaren HC Andersen som hänförd besökare 1849.
Vi är här för att under några tidiga septemberdagar njuta av dalalandskapet från cykelsadeln och börjar med en lunch på klassiska Siljans konditori vid torget. Sedan går färden mot Siljansnäs och Björkberget, en 15 kilometer lättcyklad tur till ett av Dalarnas mer klassiska utflyktsmål. Siljansnäs lockar med såväl Naturum och gamla dalagårdar, som Buffils-Annas, en av landskapets äldsta kaffestugor.
Men lättcyklad sträcka är kanske att ta i – för de sista kilometrarna uppför Björkberget kräver tryck i trampet.
Därför känns det extra skönt att pusta ut på serveringen, med utsikt över Siljanslandskapet, och samtidigt njuta av kaffe och nybakade kanelbullar.
Tällberg nästa! Via Leksand trampar vi vidare längs den smala och slingriga turistvägen. Det tar lite mer än två timmar i lagom tempo.
Tällberg ligger också med vid vy över Siljan och är kanske den dalaby som gjort sig mest omskriven under åren. Byn, med 200 invånare och åtta hotell, bjuder verkligen på dalakurbits i kvadrat. Trots hotellen har byn ändå lyckats bevara sin charm och känsla av småskalighet.
Tällberg har varit en klassisk rekreationsort i mer än 150 år, och en mötesplats för dåtidens konstnärer och författare, som här hämtade inspiration. Byn skryter även med en egen tågstation, som gör att det snabbt och smidigt går att ta sig hit både från Mora och Stockholm.
I dag är Tällberg Forum ett av de större återkommande arrangemangen, där 300 globala ledare, innovatörer, företagsledare, forskare och kulturutövare, samlas varje sommar för att ta sig an några av vår tids stora utmaningar.
Tällbergsgården hör till ett av de mindre hotellen, med byns midsommarstång i fonden. Här väntar middag och logi. Trots den sena aftonen kan vi njuta av var sin öl på terrassen ut mot Siljan, med blodröd solnedgång och ljumma vindar.
Det blir toast med färska räkor och löjrom till förrätt. Sedan frestar kocken med både stekt tidig höstsvamp från dalaskogarna och varsamt bakad kolja med jordärtskocka, kräftor och majrova. Till det dricker vi husölet Tällbärs Ale, som görs av Mora Bryggeri.
Innan färden går vidare nästa morgon passar vi på att besöka hantverksbodarna och gamla bystugans vernissage. Runt om i byn finns både glas, keramik och silversmide i små gårdshus, tillsammans med idel utställningar.
Cykelturen vidare längs Siljansleden till Rättvik är inte mer än milen lång och går delvis längs med Siljans strandlinje. Den till en början smala grusvägen blir till asfalt mot slutet.
Det självklara lunchmålet är Fricks konditori, med anor från 1950-talet. Ett populärt fik för både ortsbor och turister på väg till eller från Dalafjällen i väster. Välj uteserveringen med klart spanarläge över torget, och med turistinformationen ett stenkast bort.
Rättvik och Siljan visar sig från sin allra bästa sida denna varma septembereftermiddag, med flödande sol och klarblå himmel.
Rakt över stora vägen ligger järnvägsstationen och strax där bakom det kanske mest populära utflyktsmålet – Långbryggan vid Siljansbadet. Det pampiga byggnadsverket är exakt 628 meter långt.
Bryggan byggdes 1895 för att ångbåtarna på Siljan skulle kunna lägga till i Rättvik. Ångbåtarna trafikerade sträckan Insjön-Leksand-Rättvik-Mora-Orsa ända in på 1950-talet, i konkurrens med järnvägen.
I dag står ångfartyget M/S Gustav Wasa för trafiken, och har gjort så sedan 1876. Båten tar turister ut på Siljans vattenrike till bland annat Tällberg.
Det går utmärkt att cykla längs sjöstranden till Rättviks kyrka, en kilometer längre västerut. Den ståtliga stenbyggnaden och de gamla kyrkstallarna från 1400-talet ligger på en liten udde och bjuder på ro och stillhet.
I Rättvik har vi bokat in oss på Jöns Andersgården uppe på Lerdalshöjden, där bröderna Jesper och Adrian Svensson, tillsammans med barndomskompisen Axel Kers, erbjuder rustikt boende och vällagad mat med smak av Italien.
Den timrade 1500-talsgården med faluröda härbren och uthus var Missionskyrkans sommargård under många år, men sedan början av 2000-talet har här drivits hotell och krog med italienska förtecken.
– Vi tog över för ett år sedan och tycker det är rätt häftigt att kunna kombinera det bästa av Dalarna, i form av boende, miljö och råvaror, med matinfluenser från regionen Piemonte, säger Adrian.
Menyn lovar gott, med allt från vitlöksdoftande focaccia och bruschetta med parmaskinka till saltimbocca och rostad majskyckling med färskostlasagne.
I det lilla, snudd på trånga köket i mangårdsbyggnaden lagar Jesper och Axel rätterna med stor finess. Adrian serverar i den stilrena matsalen.
Efter en dag i cykelsadeln känns det inte helt fel med ett kraftfullt vin från Barolo till de örtbakade lammkotletterna.
Ett par timmar senare, efter en dubbel espresso, grappa och hemgjord chokladtryffel, är det dags att med hjälp av kartan planera morgondagens tur längs Siljansleden till Fryksås fäbodar.
En rejäl dagstur till en av Dalarnas äldsta fäbodvallar, strax ovan Orsa. Sedan går färden vidare mot slutmålet Mora.