Videon Àr inte lÀngre tillgÀnglig
â Den nationella identiteten Ă€r formad kring vithet. Men dagens Sverige bygger pĂ„ mĂ„ngfald, sĂ„ det Ă€r dags att omfördela makten i samhĂ€llet.
SĂ„ sĂ€ger Victoria Kawesa, genusvetare frĂ„n Södertörns högskola. Hon Ă€r en av de totalt fem paneldeltagare som under kvĂ€llen lyfter frĂ„gor som pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r kopplade till afrofobi och den afro-svenska historien â Ă€mnen som verkar engagera, dĂ„ universitetsaulan Ă€r fylld med besökare.
NÀr det Àr artisten Adam Tenstas tur att tala delar han med sig av personliga erfarenheter frÄn uppvÀxten.
ââJag minns nĂ€r jag först kom jag i kontakt med media. Jag gjorde intervjuer i egenskap av artist, men fick alltid frĂ„gor som âhur Ă€r det att leva i förorten?â
Ăven slavhandelns historiska prĂ€gel Ă€r nĂ„got som diskuteras. Uppsalaforskarna Ryan Skinner och Göran RydĂ©n pekar pĂ„ vikten av kunskap kring hur kultur och historia pĂ„verkar dagens syn pĂ„ afro-svenskar, och dĂ€rför mĂ„ste lyftas fram mer i lĂ€roböckerna.
â Men hur kan den kunskapen sedan omsĂ€ttas i praktiska Ă„tgĂ€rder? undrar moderatorerna Sten Hagberg och Maria Ripenberg.
Faaid Ali-Nuur frÄn Afro-svenskarnas riksförbund svarar:
â Det mĂ„ste ske förĂ€ndringar i bĂ„de lagstiftning och vardagsnormer. Enligt rapporter Ă€r afrosvenskar en utsatt grupp som missgynnas pĂ„ bostads- och arbetsmarknaden. SĂ„ dessa Ă„tgĂ€rder Ă€r inte radikala, utan handlar om att skapa ett mer jĂ€mlikt samhĂ€lle.