Uppsala kommun har så väl som länsstyrelsen och regeringen ett mål om att 90 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till snabbt bredband, minst 100 Mbit per sekund, senast år 2020. För att komma upp i sådana hastigheter krävs ofta tillgång till bredband via fiber, något som 82 procent av invånarna i Uppsala kommun har i dag enligt de senaste siffrorna från Post- och telestyrelsen. Bäst är tillgången i Uppsala stad och sämst tillgång finns i bland annat Skyttorp, Vattholma, Järlåsa, Knutby och Almunge. Statistiken är dock från oktober och nya projekt kan ha färdigställts sedan dess, säger Sebastian Hedberg, bredbandsstrateg på Uppsala kommun.
– Det finns omfattande projekt påbörjade i flera tätorter och på andra håll är det på gång, säger han.
Men när det gäller de som bor i glesbebyggda områden, utanför tätorterna, har bara fyra procent av invånarna tillgång till fiber, vilket är långt under rikssnittet på 21 procent.
– När vi pratar ren landsbygd som är det förhållandevis få som har tillgång till snabbt bredband. Företagen vill ha så många kunder som möjligt, så fort som möjligt, säger Sebastian Hedberg.
Uppsala kommun omfattas av ett politiskt beslut som säger att kommunen inte ska bygga eller äga IT-infrastruktur utan överlåta detta åt den privata marknaden. Det kommunen kan göra är att dels hjälpa exempelvis byalag att starta upp egna fiberprojekt och dels att agera lobbyister för att få företag att satsa på Uppsala kommun.
– I efterhand var det inte så intelligent att sälja ut dåvarande Uppsala stadsnät. Det är gamla synder som vi får leva med nu. Bredbandsutbyggnaden har fokuserats till stad och inte till landsbyggd och situationen nu är långt ifrån bra, säger Maria Gardfjell (MP), kommunalråd med ansvar för IT-frågor.
Att politikerna skulle fatta ett nytt beslut om att åter kunna äga och bygga IT-infrastruktur ser Maria Gardfjell inte som möjligt, men hon säger att ett omtag gällande bredbandsfrågan och en översikt av stödformerna bör ske.
– Jag tog upp det med landshövdingen i höstas och fortsätter att uppmana länsstyrelsen till att se över möjligheten för att ge ett utvecklat ekonomsikt stöd till de hushåll på landsbygden som tenderar att hamna utanför, säger Maria Gardfjell.
Hon har även gett i uppdrag till tjänstemännen att se över kommunens bredbandsavtal i exempelvis skolor och andra verksamheter på landsbygden med avsikt att säga upp dem och i stället ansluta verksamheterna till mindre fiberprojekt.