Därför får de barn utan sex

Förändringar i flera gener har lett till att honorna inom en grupp honungsbin i södra Afrika förökar sig utan hjälp av hanbin och parasiterar på andra bisamhällen.

Märkliga. Kapbin känns igen på att de är mörkare än andra honungsbin. Det märkliga med dem är dock inte färgen, utan att de inte behöver hanbin för att befrukta sina ägg.

Märkliga. Kapbin känns igen på att de är mörkare än andra honungsbin. Det märkliga med dem är dock inte färgen, utan att de inte behöver hanbin för att befrukta sina ägg.

Foto: Fotograf saknas!

Uppsala2016-06-09 20:00

Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet och Pretoria university i en studie, som publiceras i facktidskriften PLOS Genetics.

– Vår genetiska kartläggning är ett stort steg närmare en förklaring till mysteriet om varför en population av honungsbin i södra Afrika har utvecklats till att föröka sig utan hanar. I förlängningen kan den förmodligen också hjälpa oss att bättre förstå varför evolutionen nästan alltid gynnat fortplantning med sex, säger Matthew Webster, forskare vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.

För att de allra flesta djur ska kunna föröka sig och överleva behövs både äggproducerande honor och hanar, som befruktar deras ägg med sina spermier. Detta gäller också för honungsbin, även om det i deras hierarkiska samhällen enbart är drottningen som producerar avkomma genom att lägga ägg som befruktas av hanarna, drönarna. Alla andra bihonor är arbetsbin som sköter allt jobb i bisamhället.

Men det finns undantag, till exempel de så kallade Kapbina som lever på Afrikas södra udde. Hos denna märkliga grupp honungsbin föröka sig även andra honor än drottningen och de gör det utan hjälp av några drönare.

– I stället för att lägga ägg som befruktas av drönarspermier producerar dessa arbetsbin ägg som i princip är befruktade med deras eget dna. Dessa ägg utvecklas till nya arbetsbin, som i sin tur kan invadera andra bisamhällen, fortsätta att föröka sig på samma sätt och ta över dem. Till sist dukar dessa bisamhällen under, säger Matthew Webster.

I den nya studien har forskarna med avancerad genteknik kartlagt hela arvsmassan hos ett urval av Kapin och ett par andra underarter av afrikanska honungsbin.

Kartläggningarna visar att deras arvsmassor i det stora hela är mycket lika. Vid ett flertal gener fanns dock alltid skillnader i dna-spiralens uppbyggnad mellan Kapbina och andra honungsbin.

– Till skillnad från vad en del forskare trott verkar det alltså inte vara en enda genetisk förändring utan förändringar i ett flertal gener med olika funktioner som tillsammans kan förklara Kapbinas onormala äggproduktionen och deras unika beteende med social parasitism, säger Matthew Webster.

Finns det några skäl för halva mänskligheten att oroa sig för vad kunskaper om hur Kapbihonor bär sig åt för att föröka sig utan hanar i förlängningen kan leda till för deras egen del?

– "Jungfrufödslar” förekommer faktiskt förvånansvärt ofta i djurriket och har observerats hos till exempel ormar, ödlor, hajar, kalkon och fisk. Det anses dock vara omöjligt hos däggdjur som oss, eftersom kromosomer med både manligt och kvinnligt ursprung behövs för att bilda ett embryo. Halva mänskligheten kan alltså vila lugnt!, säger Matthew Webster.

Fakta Så fungerar bisamhället

Bisamhällen består normalt av en drottning, några hundra drönare och flera tusen arbetsbin.

Drönarna är gaddlösa hanbin som aldrig lämnar boet och i stort sett endast ägnar sig åt att para sig med drottningen. De utvecklas ur obefruktade ägg.

Arbetsbina är honbin som utvecklats ur befruktade ägg, men till skillnad från drottningen är de normalt sett sterila. Det är arbetsbina som vi ser när de samlar pollen och nektar och som vi riskerar att bli stungna av.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om