Därför gillar vi det vackra folket

Det finns hur många undersökningar som helst på att snygga människor behandlas bättre. I tester har det visat sig att fysiskt attraktiva glider fram på ett bananskal jämfört med de fysiskt oattraktiva. Det kan handla om allt från att få jobb och klättra i karriären till hur man blir bemött i affärer och i utsatta situationer.

Eller vad sägs om det här experimentet i New Yorks tunnelbana: En på ytan oattraktiv person som snubblade på perrongen fick ingen hjälp av sina medmänniskor, alla sprang förbi och låtsades som ingenting. Snygga människor blev däremot undsatta och ompysslade.

Även om det känns bekant att snygga blir bättre behandlade, kan man undra varför människan är så enkelspårig och fördomsfull. Nu säger forskare i Lund att de äntligen har hittat en förklaring. Den går ut på att ett vackert utseende lurar hjärnan till att överskatta en persons positiva egenskaper. Vi tror att personen är trevlig, snäll, ambitiös, pålitlig och kompetent oavsett om personen har visat det eller inte. Att inbilla sig att attraktiva individer har negativa egenskaper gör nästan ingen.
– Hjärnan har lättare att bearbeta information som stämmer överens med stereotyper. Många människor har en subjektiv föreställning om att ett vackert yttre hänger ihop med positiva egenskaper. Och då går det snabbare för hjärnan att bearbeta ett attraktivt ansikte med en positiv egenskap än ett attraktivt ansikte tillsammans med en negativ egenskap. Vi gör det för att vi tror oss minnas att attraktiva personer är bättre och trevligare, säger Jean-Christophe Rohner, psykologiforskare vid Lunds universitet.

Hans forskargrupp gjorde tre experiment med sammanlagt 105 försökspersoner. Försökspersonerna fick se bilder på både attraktiva och oattraktiva personer. Varje ansikte visades tillsammans med antingen en positiv eller en negativ egenskap i olika kombinationer, som till exempel intelligent eller ointelligent.

När försökspersonerna i ett minnestest skulle säga vilka kombinationer man mindes med säkerhet var det ett vackert ansikte kombinerat med positiva egenskaper som dominerade. Fysiskt attraktiva människor med dåliga egenskaper hade hjärnans svårare att minnas. Och följden blir att det vi minns uppfattar vi som objektiv fakta, även om det inte alls behöver vara så.

Enligt Jean-Christophe Rohner är vi människor ett lättfångat byte när det handlar om att bygga upp fördomar mot andra människor. Hjärnans minnesfel leder till att vi omedvetet bygger upp föreställningar om att vackra människor är bättre än andra.
– Media vänjer oss vid att det finns ett samband mellan att vara snygg och ha goda egenskaper.Men om vi blir medvetna om problemet kan vi stoppa upp hjärnans automatiserade processer och hindra oss själva från att uppträda diskriminerande mot en oattraktiv person, säger Jean-Christophe Rohner.

Med andra ord. Istället för att sätta på autopiloten, var smartare än din hjärna och tänk efter före. Men vad som upplevs som ett attraktivt ansikte går inte att säga generellt. Det menar i alla fall Magnus Enquist, professor vid centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet.
– Det råder delade meningar om hur en person kommer fram till det. Har vi det i våra gener eller är det socialt betingat? Jag tror att det handlar om inlärning, säger Magnus Enquist.

Det vi tycker är ett vackert ansikte skulle i så fall ligga på ett medelvärde av alla ansikten du sett i ditt liv. Det genomsnittliga ansiktet blir till slut en stereotyp bild av vad som är ett attraktivt ansikte. Ett utseende som starkt avviker från vad vi är vana vid har vi svårare att se skönheten i. Hjärnan är inte van att ta emot den informationen. Tänk bara på hur vi uppfattar karikatyrer av människor och hur skådespelaren Rowan Atkinson som Mr Bean exemplifierar detta i egen hög person.
– Det finns studier som visar att idealen ser olika ut i världen. Det är en träningsfråga, man kan öva upp sig i att känna igen ovanliga ansikten. För oss här i västvärlden råder ett visst skönhetsideal. Men i andra delar av världen är det andra skönhetsideal som dominerar, även om västvärldens ideal också påverkar. Det som människor anser vara ett vackert ansikte i Asien skiljer sig från oss i väst. Det är för att deras stereotyp har formats av vad som är det vanligaste utseendet just där, säger Magnus Enquist.

Magnus Enquist håller med om att fysiskt attraktiva människor får ett bättre bemötande än fysiskt oattraktiva. Men det finns faktiskt undantag: Amerikanska forskare har visat att personer som utnyttjat sitt utseende när de begått ett brott får högre straff.
– Domstolar i USA dömer sol-och-vårare till ett högre straff. Det är personer som lurat andra människor för att de utgett sig för att vara trevliga och pålitliga och dessutom haft ett attraktivt utseende, säger Magnus Enquist.

Amerikanska forskare har också avslöjat att fysiskt attraktiva människor löper större risk att få ett sämre bemötande i sjukvården. Läkare är snabbare att skriva ut och skicka hem snygga personer, eftersom de tror att de är friskare.
– Bara för att de har ett yttre som skvallrar om fysisk välmåga, behöver det ju inte vara så i en sjukdomssituation, säger Magnus Enquist.

Men för att komplicera saken ytterligare är det bevisat att ansiktsuttryck spelar roll för hur vi bemöter andra människor. Redan nyfödda är duktiga på att se ansikten och reagerar om någon tittar på dem. De kan läsa av känslor i ett ansikte och föredrar att titta på glada ansikten. Det här har forskare på spädbarnslabbet i Uppsala visat. Och ansiktsuttryck har stor betydelse för hur vi uppfattar människor i verkliga livet, inte bara på en ansiktsbild.

Per Andréasson, forskare i psykologi, Uppsala universitet, testade hur mycket emotionell empati olika personer har och vilka det är som smittas av andras ansiktsuttryck. Han kom fram till att personer med hög medkänsla imiterar andra människors ansiktsuttryck mer än personer med låg medkänsla.
– Personer med psykopatiska drag kan i vissa fall förstå rent intellektuellt när någon är ledsen men känner inte medkänsla. Personer med Aspergers syndrom är okänsliga för ansiktsuttryck. Men genom inlärning skulle de eventuellt kunna öva upp färdigheten, säger Per Andréasson.

Att leenden smittar är också vetenskapligt bevisat och har att göra med vår arts överlevnad. Det har varit viktigt att kunna läsa av andra människors ansiktsuttryck och reagera snabbt. Är du snäll eller farlig?
– Vi föds med att känna igen ansiktsuttryck. Får vi välja, dras vi mer till glada ansikten. Men ansikten som upplevs som mer negativa är viktigare för oss, säger Daniel Lundqvist, medicine doktor i psykologi.

Hans avhandling visar att våra hjärnor fortfarande arbetar på samma sätt som i evolutionens begynnelse. Att snabbt känna igen ett ansikte som kan innebära fara har varit en förutsättning för människans överlevnad och ansikten med argt uttryck fångar därför vår uppmärksamhet mer effektivt än glada eller neutrala miner. Ansiktet anses visa ungefär 80 procent av våra känslor och kroppsspråket resten.
– Känslorna styr människans sätt att förstå sin omvärld. Det är högintressant för reklambranschen som måste väcka känslor snabbt för att fånga uppmärksamheten och behålla den, säger Daniel Lundqvist.

Det är mer effektfullt med reklam som förmedlar en positiv känsla om man vill sälja in en produkt. Det är därför som skönhetsmissarna i modereklamen dominerar. En oattraktiv kvinna som gör reklam för en hudkräm är som att kasta pengarna i sjön.

Men den som minns Apotekets tevereklam för Apoliva-produkterna vet att det händer att reklam går emot allt vad vi är vana vid. Modellen Adina Fohlin skrämde slag på tittarna och nästan 100 000 svenskar gick med i Facebook-gruppen ”Jag är rädd för tjejen i Apolivareklamen”. Och mycket riktigt förklarade Apotektets vd att det handlade mer om ovana än att modellen var skräckinjagande. Om Apoteket sålde mer tack vare reklamen vet vi inte. Men uppmärksamhet fick de.

Attraktiva människor åtnjuter fördelar för att vi tror att snygga har fler positiva egenskaper. Orsaken är att hjärnan är lat och tar genvägar till minnet. Men det vackra folket får se upp hos doktorn och i domstol. Där kan utseendet vara till nackdel.