Trafikverkets beslut att inte ge Uppsala 1,2 miljarder kronor i stadsmiljöstöd till en spårväg mellan Gottsunda och Resecentrum kom som en chock för kommunledningen. Många hade trott att pengarna var säkra. Men det visade sig att Trafikverket bedömde kommunens ansökan som "omogen".
– Osäkerheterna i hela projektet var för stora både när det gäller tid, kostnad och planering. Det är den huvudorsaken, säger Lennart Kalander chef för avdelningen för nationell planering vid Trafikverket.
Trafikverket kräver också motprestationer från kommunen för att dela ut pengar. Även där får Uppsala underkänt. Många av kommunens motprestationer handlar om bostadsprojekt. De flesta av dem är redan påbörjade och det är inte lämpligt att ha med i en ansökan, anser Trafikverket. Motprestationerna är dessutom bristfälligt beskrivna och svåra att följa upp.
– Bostadsbyggandet har fått för stor tyngd i ansökan. Vi ser gärna motprestationer som handlar om att skapa beteendeförändringar hos befolkningen så att de i högre grad väljer att gå, cykla eller åka kollektivt, säger Lennart Kalander.
Det kan handla om kampanjer för att få fler att åka kollektivt till jobbet, prova-på åtgärder eller nya smarta lösningar för gång- och cykeltrafik.
– Det finns en mängd olika saker man kan göra. Men det är upp till kommunen att ta fram dem och redovisa dem i sin ansökan.
Mycket av bostäderna har kommunen dessutom förbundit sig att bygga i det så kallade Uppsalapaketet där spårvägsförbindelsen Ultunalänken ingår. Den har garanterats 900 miljoner kronor i stadsmiljöstöd i en tidigare process.
– Nu har kommunen använt dem även i den här ansökan. Det kan man inte göra, säger Lennart Kalander.
Varför det blivit så stora missförstånd om hur en ansökan ska vara utformad är inte lätt att veta. Lennart Kalander har inget svar, han tror inte att Uppsala kommun haft för dålig kunskap om vad som gäller. Det anser inte heller Mats Norrbom som är stadsbyggnadsdirektör vid Uppsala kommun.
– Vi ansåg att vi hade koll på vad som krävdes, men var medvetna om att planeringen var i ett tidigt skede. Vi stod inför olika valmöjligheter längs alla delar av spårvägen utom i Rosendal där vi redan bygger bostäder för fullt. Men vi valde ändå att gå in med en ansökan, säger han.
Om ni hade koll hur kunde det då bli så fel?
– Vi har haft täta kontakter med Trafikverket under hela ansökningsprocessen och vi fick uppfattningen att de ansåg att vi hade en bra ansökan. Det var de signaler vi fick. Det gjorde att förväntningarna byggdes upp om att vi skulle få pengarna. Beslutet att vi inte skulle få några pengar kom som en kalldusch.
Ni får också kritik för bristfälliga förslag till motprestationer?– Det känner jag inte till så det kan jag inte kommentera. Vi måste ta det med Trafikverket, säger Mars Norrbom
Känner du dig lurad av Trafikverket?
– Inte lurad. Jag tycker att vi gjort en ambitiös ansökan. Vi sitter just nu och analyserar vad vi kan förbättra för att kunna göra en ny ansökan. Vi kan ju söka pengar igen och vi måste göra bättre från oss nästa gång, säger Mats Norrbom.
Hur då?
– Vi måste jobba mer med att möta Trafikverkets krav så att vi hamnar helt rätt i ansökningsprocessen och vet när de anser att projektet är moget. Det är ett bra projekt som kommer att gynna hela regionen, säger Mats Norrbom.
Enligt Lennart Kalander är kommunens möjligheter att få pengar senare är inte spolierade.
– Uppsala goda chanser att få pengarna om de kan göra en tillräckligt bra ansökan. Att kommunen redan fått 900 miljoner för att bygga Ultunalänken spelar ingen roll. Vi tittar på varje ansökan för sig, säger han.