Nära intill en tegelvilla i Vänge, väster om Uppsala, står cirkusvagnen uppställd. Den är lite ombyggd, har fått ett platt tak, parkettgolv och vinterisolering, men det gjorde förre ägaren som bodde i vagnen i sex år innan han sålde den.
– När jag såg vagnen blev jag förälskad direkt, säger Lisa Rahbek som bott i husvagn periodvis när hon har arbetat som luftakrobat på cirkus. Men nu lever hon ett annat liv och jobbar i en klädaffär i Uppsala.
Ett gäng skor står utanför trappsteget som leder in i vagnen. Ytterdörren är öppen och doften av jasminris når ut lång väg. Det är middagstid och treåriga, Elvira Nyström Rahbek, och storasyster, Noomi som är 7 år, hoppar upp från matbordet när pappa, Emil Nyström kommer hem. Han är skådespelare och sångare och ingår i Hair-ensemblen på Stockholms stadsteater.
Under mer än tre års tid bodde de i ett radhus utanför Uppsala. Men det blev för länge. De trivdes inte där. Bekvämlighet är inte något de strävar efter. De tyckte att det blev tråkigt i radhuskvarteret, att livet blev för fyrkantigt. Där var för lite gemenskap och de hade inget att göra ute på den lilla tomten. När Lisa hittade cirkusvagnen i våras, tog de chansen och sålde radhuset. Under sommaren har de bott i en sommarstuga i Sätra brunn utanför Sala medan Lisa målat och gjort i ordning vagnen som stod på samma tomt. Cirkusvagnen består av ett rum, som gör skäl för namnet allrum. Längst in har Lisa byggt en våningssäng. I överslafen, som har nät för att ingen ska ramla ner, sover barnen skafföttes. I underbädden sover föräldrarna. Precis intill står matbordet som används till allt en familj kan behöva ett bord till.
Bakom är köksavdelningen med diskbalja och spis. De har el men får gå ut och hämta vatten.
– Man är tvungen att hålla ordning här. Det går inte att låta disken stå, säger Lisa Rahbek.
– Det tycker jag bara är bra, säger Emil Nyström.
Hon är den visionära och han den praktiska av de två.
Vilka fördelar är det att bo i en cirkusvagn?
– Närheten! Vi lever väldigt nära varandra hela familjen, har haft många mysiga kvällar och så lär man sig att vara rädd om varandra, säger Emil.
– Här måste man ta hänsyn. Om barnen sover, sitter vi och pratar men kanske inte så högt. Trots att det är litet har vi inte gått varandra på nerverna ännu, säger Lisa och tillägger att de helst reder ut en konflikt direkt om den uppstår.
Det går ju inte att dra sig undan, inte heller att sura eller att smälla i dörrar för att markera sitt känsloläge och när dagen är slut ska de ju ändå krypa ner i sina smala sängar.
Vilka nackdelar finns med livet i en vagn?
– Nyligen drömde jag om ett stort badrum och golvvärme, säger Emil.
– Man sitter inte överdrivet länge på utetoan, säger Lisa.
– Men det kanske inte är någon nackdel, kontrar Emil, samtidigt som lillasyster Elvira försöker klättra ner från överslafen genom det öppna fönstret, men det tycker hennes föräldrar inte är någon bra idé.
Noomi som är sju år bidrar också med en nackdel.
– Man får inte skrika hur mycket man vill här inne. Man får inte röra på sig så mycket man vill, säger hon och springer glatt i väg ut till kompisen Ilon Lindahl som väntar.
Väggarna är gula med lila lister. På en vägg sitter en prydnadsödla och en farfarsklocka i kedja. Cirkusvagnen är både mysigt och smart inredd, här finns det mesta en familj behöver om än i miniformat. Små leksaker är himla bra tycker Lisa som gjort en garderob av en bokhylla genom att sätta upp ett tygförhänge. Varje familjemedlem har var sin hylla för alla sina kläder. Och det verkar räcka åtminstone så här års. Lisa Rahbek gillar också att hon har överblick: Allt som finns är det som hon kan se.
– Lite kläder ligger ju i tvätten också, men det är en befrielse att ha så lite kläder. Fast vi har ju kvar mycket mer i stugan där vi bodde i somras.
– Just nu känns det som om man inte vill ha tillbaka allt därifrån, säger Emil.
Plötsligt börjar regnet smattra mot taket och Elvira vill ha regnkläder för att gå ut. Emil hittar dem direkt.
Barnen tycker att de bor i en jättevåning med flera rum. Badrumsskåpet kallar de för badrum.
– En annan bra sak är att om ska man köpa något nytt måste man verkligen tänka efter. Får det här plats? säger Lisa.
Någon dusch har de inte. De duschar på sina jobb och varhelst de kommer åt. Numera uppskattar de små saker som de tog för givet i radhuset. Cirkusvagnen kommer de inte att bo i för evigt, men de är beredda att bo där tills de hittar den boendeform som motsvarar deras vision. Ett ställe där de verkligen vill bo. De letar efter en gård med mer än ett hus, lite liknande en bullerby, där de kan bo tillsammans med andra familjer. Där de både kan ha sitt eget hus men samtidigt få gemenskap med andra. Ett slags kollektivt boende men utan att bo alldeles inpå de andra.
– Då kan man hjälpas åt med barnen, hämtningar och skjutsningar till exempel, och barnen har alltid ett gäng kamrater på plats, säger Emil Nyström.
– Om man bara lever i en kärnfamilj finns risken att man blir väldigt utelämnad till varandra. Vill jag gå ut i skogen men inte han, kanske det inte blir av. Det blir mindre sårbart om man har en tre, fyra andra vuxna att fråga. Och vill man dra igång projekt som att anlägga ett potatisland är det ju lättare om man är flera som kan göra det tillsammans, säger Lisa.
I egenskap av antropolog har hon funderat mycket över människans villkor och sociala roller. Hon är övertygad om att vi människor mår bäst av att leva i en liten flock. Och det verkar även familjen Lindahl i Vänge tycka. Det är de som hyr ut ett hörn av sin villatomt till familjen Nyström Rahbek. På köpet fick deras barn lekkamrater på nära håll.