NÀr Therez Almerfors (M) kampanjade inför EU-valet pÄ Stora torget hotades hon av en aggressiv man.
Ledande politiker har 30 procent högre risk att utsÀttas för hot, hat och vÄld. En verklighet som bland andra kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) fÄtt kÀnna pÄ under sin tid som förtroendevald. Men tystad tÀnker han inte bli.
â Det har ökat, framför allt pĂ„ sociala medier. Men det handlar om en minoritet, de som inte kan skilja pĂ„ sak och person, majoriteten Ă€r Ă€ndĂ„ artiga och trevliga, sĂ€ger han.
Hur hoten och hatet ser ut mot just honom vill han inte prata om, men han sÀger att han utsatts för dödshot, dock inte öga mot öga.
Rollen som förtroendevald blir alltmer utsatt. Nyligen blev Uppsalamoderaten Therez Almerfors dödshotad nÀr hon pratade politik med vÀljarna inför EU-valet.
Erik Pelling konstaterar att förtroendevalda kvinnor Àr mer utsatta Àn mÀn.
â De fĂ„r utstĂ„ grövre hat, ofta sexistiska kommentarer. Jag blev vĂ€ldigt upprörd nĂ€r jag hörde vad som hĂ€nt Therez vid valstugan. GrundförutsĂ€ttningen Ă€r att vi i ett demokratiskt samhĂ€lle ska kunna röra oss fritt och kunna stĂ„ för vĂ„ra Ă„sikter utan att drabbas av hat, hot eller vĂ„ld, sĂ€ger han.
En undersökning som gjorts av Sveriges kommuner och regioner, SKR, visar att kvinnor har tvÄ gÄnger högre risk att utsÀttas och för unga politiker Àr risken fem gÄnger sÄ hög.
Erik Pelling (S) vill inte prata om hatet mot sin egen person. "Kvinnor Àr extra utsatta", sÀger han.
Politiker i ledande stÀllning kan rÄka mer illa ut Àn andra, och vissa frÄgor triggar i gÄng hat och hot mer. Dit hör bland annat beslut som fattas av social- och byggnadsnÀmnd. NÀr lokala politiker fattar beslut om skolor, Àldreomsorg, att bygga i vissa omrÄden - eller riva i andra - rör det upp kÀnslorna.
â ByggfrĂ„gorna Ă€r de som Ă€r mest kontroversiella, bekrĂ€ftar Erik Pelling.
PÄ senare tid har planerna pÄ att bygga nya bostÀder i Bergsbrunna/SÀvja-omrÄdet skapat mycket debatt, stundtals hetsig sÄdan. I exempelvis Facebookgruppen "Planerna för Uppsalas sydöstra stadsdelar" gÄr man hÄrt Ät just Erik Pelling.
I flera inlÀgg kallas han exempelvis för "Gestapo" och andra epitet med koppling till nazism, men nÀr UNT tar kontakt med mannen bakom uttalandena stÀnger han snabbt ner sina konton.
Tonen pÄ sociala medier kan vara hÄrd och rÄ. HÀr liknas Pelling vid Gestapo.
SKR har undersökt tryggheten för de förtroendevalda sedan 2012. I den senaste rapporten anger i snitt tre av tio politiker att de har utsatts för olika former av hot, hat eller vÄld.
â SĂ„ har det sett ut lĂ€nge, men vi ser att det ökar i samband med valen och att konsekvenserna ökar för varje Ă„r, sĂ€ger Anna-Lena Pogulis, utvecklingsledare pĂ„ SKR.
Hon arbetar sÀrskilt med att stödja kommuner och regioner nÀr det gÀller hat, hot och vÄld som riktas mot förtroendevalda.
Anna-Lena Pogulis, utvecklingsledare pÄ Sveriges kommuner och regioner, SKR uppmanar alla som deltar i det politiska samtalet att sÀga ifrÄn nÀr sakfrÄgorna blir till personangrepp.
Av dem som svarat att de utsatts för olika former av hot eller vÄld, anger 43 procent att det fÄtt konsekvenser. Det kan handla om att man drar sig undan debatt eller undviker vissa frÄgor, men ocksÄ att man hoppar av det politiska uppdraget.
â Efter valĂ„ret 2022 fick vi en alldeles ny indikation, dĂ„ uppgav 52 procent av dem som utsatts att de minskat sin medverkan pĂ„ sociala medier. Det fĂ„r med andra ord konsekvenser för det politiska samtalet, sĂ€ger Anna-Lena Pogulis.
Hon ser ocksÄ risker med att unga politiker, kvinnor och personer med invandrarbakgrund tackar nej till uppdrag som förtroendevald pÄ grund av hat och hot.
â Vi vill ju att de förtroendevalda speglar befolkningen. I förlĂ€ngningen pĂ„verkar hatet vĂ„r demokrati negativt, sĂ€ger hon.
SKR förser kommuner och regioner med utbildningsmaterial och ger rÄd i hur man ska rusta kommunpolitiker för att möta hot och hat. Det handlar bland annat om utbildningar för att öka kunskap och medvetenhet.
Statsvetaren Sandra HÄkansson vid Uppsala universitet har forskat pÄ hot mot politiker med ett sÀrskilt öga pÄ kvinnors situation.
â Det ökar framför allt vad gĂ€ller digitala hot, via mejl eller sociala medier. Man kan ocksĂ„ se en skillnad i karaktĂ€r. Kvinnor angrips ofta för sin person, sitt utseende eller kön. Deras politiska uppdrag Ă€r sĂ€llan i fokus. Medan mĂ€nnen dĂ€remot attackeras med hĂ€nvisning till den politiska kompetensen, sĂ€ger hon.
Varför det ser ut pÄ det sÀttet Àr en frÄga som forskarna vill titta nÀrmare pÄ.
â Det kanske handlar om attityder, gamla invanda traditionsmönster inom en manlig sfĂ€r.
Sandra HÄkansson, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet har undersökt hat och hot mot politker. "Risken Àr att de tystas och hoppar av och dÄ har vi ett demokratiproblem", menar hon.
Sandra HÄkansson menar att det kan fÄ stora konsekvenser för demokratin och systemet med folkvalda politiker.
â Vi ser att utsatta politiker till exempel tenderar att undvika vissa Ă€mnen, drar sig undan frĂ„n den politiska debatten och att de kanske inte heller vill förekomma i media i samma utstrĂ€ckning som tidigare. Det blir ett problem eftersom den politiska debatten Ă€r viktig för att man ska kunna utveckla nya förslag, sĂ€ger hon.
Ylva Stadell (S) Àr ordförande i plan- och byggnadsnÀmnden i Uppsala och som sÄdan ofta utsatt för aggressiva mÀnniskor som inte gillar besluten nÀmnden tagit. Bland annat minns hon en infekterad debatt om en muslimsk förening i Stenhagen som vill ha en lokal.
â I den vevan ökade hotbilden. Vi Ă€r mĂ„nga som kan vittna om liknande reaktioner. Men det Ă€r viktigt, tycker jag, att inte lĂ„ta hatet vinna. Man fĂ„r försöka ta det politiska samtalet om det gĂ„r, men polisanmĂ€la allt som Ă€r personangrepp, eller riktat mot ens familj, sĂ€ger hon.
Jennie Claesson (L) berÀttar att hon blev utsatt under valrörelsen 2022.
En annan som utsatts för trakasserier Àr liberalen Jennie Claesson.
â Jag blev utsatt under förra valrörelsen, men sanningen Ă€r att det pĂ„gĂ„r hela tiden. Det kan vara subtilt som uttalanden pĂ„ sociala medier, privata meddelanden eller en hotfull ton pĂ„ stan.
NÄgra konkreta exempel vill hon inte ge. Att tala öppet om det hat och hot som riktas mot ens person kan nÀmligen trigga i gÄng nya attacker.
â För mig som mamma Ă€r det Ă€nnu vĂ€rre nĂ€r nĂ„gon ger sig pĂ„ ens barn. Vuxna mĂ€nniskor mĂ„ste kunna uppföra sig och lĂ€mna barn utanför oavsett vad man tycker om mig eller min politik.
I samband med ett val ökar politikernas utsatthet.
BÄde Jennie Claesson och Ylva Stadell tycker att tonen hÄrdnat under Ären. Det har blivit vÀrre.
â Utsattheten fĂ„r ju konsekvenser för demokratin i form av att fĂ€rre vĂ„gar ta steget och bli politiker. De tror inte att de kommer stĂ„ pall, sĂ€ger, Jennie Claesson.
Ylva Stadell sÀger att det Àr viktigt att kvinnor i politiken stÄr upp för varandra.
â Vi behöver prata med varandra och stötta nĂ€r det blĂ„ser.
DÀr hÄller Anna-Lena Pogulis pÄ SKR med:
â Vi kanske aldrig kan förĂ€ndra förövarna, men vi kan gemensamt skapa motstĂ„ndskraft genom att sĂ€ga ifrĂ„n nĂ€r vi stöter pĂ„ den hĂ€r typen av pĂ„hopp.