Heltid som norm gäller från årsskiftet vid Uppsala kommun. Det innebär att alla som arbetar deltid på sikt ska erbjudas heltid. De som vill fortsätta jobba deltid får söka tjänstledigt. Vård och omsorg är först ut. Där jobbar 1300 personer deltid.
– Vi gjorde en enkät i höstas och då svarade 57 procent att de var intresserade av att gå upp i tid. Av dem har drygt 400 personer valt att gå upp till heltid eller öka sin tjänstgöring mer än de hade tidigare, säger, Ulrika Boström-Gatti som är personalchef vid kommunens Vård- och omsorgsförvaltning.
Även om de flesta valt att fortsätta jobba deltid så tycker hon att fler än förväntat ökat sin arbetstid.
– Vi trodde att intresset skulle ligga runt 20 procent.
Enkäten visar att den som valt att stanna kvar på deltid ofta har privata skäl för det. Många anser också att arbetsbördan skulle bli för tung.
– Det gäller främst de arbetsplatser som har en högre medelålder, säger Ulrika Boström-Gatti.
Under hösten har vård och omsorg bedrivit ett brett informationsarbete för att förklara vad heltidsjobb betyder för lön och framtida pension. Den stora utmaningen har dock varit att skapa nya scheman som fungerar.
Arbete och bostad, som bland annat driver särskilda boenden, är den enhet inom vård och omsorg som kommit längst med schemaläggningen. Där jobbar 650 personer, varav 246 deltidsanställda. De 70 som valt att gå upp till heltid måste i de flesta fall komplettera sin ordinarie tjänst med en mindre tjänst på en eller två närliggande arbetsplatser.
– Många upplever det som positivt att kunna jobba en del av sin arbetstid någon annanstans. Dessutom överför vi kunskap mellan olika verksamheter, säger Anna-Lena Åslund som jobbat med schemaläggningen.
Dessutom minskar arbetsbelastningen totalt sett. Det ger mer tid över för vårdtagarna och för andra arbetsuppgifter som det kan vara stressigt att hinna med annars.
– Det ger lite guldkant för alla, säger Anna-Lena Åslund.
Det har inte varit enkelt att lösa schemapusslet, men hon tror att det lyckats.
Klara ni det utan extra kostnader?
– Inte helt, men vi räknar med att tjäna in ökade kostnader på minskad korttidsfrånvaro och färre vikarier, säger hon.
Fackförbundet Kommunal är inte nöjd med utfallet.
– Att införa heltid som norm var ett modigt politiskt beslut och alla har jobbat jättebra utifrån förutsättningarna. Men tiden för att genomföra hela förändringen har varit för kort och så har politikerna inte anslagit tillräckligt med pengar för att täcka upp för den ökade arbetstiden, säger Helena Ersson ordförande i Kommunal Uppsala.
Hon hade hoppats att fler än en tredjedel skulle välja heltid.
– Hade hälften av de som jobbar heltid gått upp så hade det varit bra. Vi vet att det är fler som vill och är i behov av att kunna gå upp till heltid, men att det inte går för att få ihop en fungerande vardag. Arbetsbelastningen blir för hög med längre och fler arbetspass och då avstår man. Det är konsekvensen av att det inte får kosta något, säger Helena Ersson.
På en del arbetsplatser anser hon att man hitta bra lösningar. Många som ringer Kommunal är dock missnöjda med att de inte fått vara tillräckligt delaktiga i schemaläggningen.
– Men vi är bara i början av den här förändringen. Man har chans att ändra sig, säger Helena Ersson.
Det tror också Ulrika Boström-Gatti.
– Många vill nog se hur det fungerar med nya scheman och arbetstider. Under nästa år kommer de att få välja om de vill ha heltid igen och då tror jag att fler är intresserade. Då har också vi blivit bättre på att lägga scheman och hitta lösningar som fungerar smidigare än i dag. Vi behöver tid på oss, säger hon.