De gör fynd på Lingons bakgård

Husgrunder och skor, kritpipor och bitar av 1700-tals keramik. Det är en del av fynden som gjorts under utgrävningarna på Uppsalakrogen Lingons bakgård i centrala Uppsala.

En klack från 1700-talet?

En klack från 1700-talet?

Foto: Madeleine Andersson

Uppsala2019-03-19 20:52

Arkeologerna startade sitt arbete för en dryg vecka sedan. I området där restaurang Lingons uteservering tidigare låg tar de sig ned i marken med hjälp av grävmaskin och små skrapor. De ska göra en så kallad förundersökning där fyra mindre schakt tas upp och undersöks - en sorts titthål ned i Uppsalas historia. Anledningen är att delar av tomten ska bebyggas.

– Vi gör förundersökningen för att kontrollera ifall området är värt att gräva ut. Groparna är tre gånger fem meter och ett par meter djupa. Visar det sig att de fynd vi gör är tillräckligt intressanta så kan det bli en större undersökning. Men det är Länsstyrelsen som tar beslut om det, säger projektledare Josefine Låås, från företaget Arkeologikonsult.

I det första schaktet har grävteamet hittat rester av en husgrund från 1700-talet. Den bestod av stenar på en timmerbädd som fundament. Intill huset påträffades delar av en gårdsplan med kullersten.

– Vi grävde till 2,5 meter djupt. Ned mot Fyrisån hade man lagt ut tjocka lager schaktmassor, troligen för att kunna bygga på marken nära ån som var sank. I massorna hittade vi bland annat skor i läder, trä med huggspår och keramik, berättar Josefine Låås.

I schakt nummer två har arkeologerna hittills hittat bitar av pipor i krita, 1700-tals keramik från Rörstrand och en del av en tunna, där man troligen blandat till gips. Men vattnet från ån tränger upp i delar av schaktet så det är oklart hur djupt de kan gräva.

– Troligen beror det på att det tidigare varit ett dike här som löpt genom bebyggelsen, säger Josefine Låås.

Kvarteren, som i dag räknas som centrala, var på medeltiden och 1700-talet en del av stadens utkant där smutsig och tung verksamhet förlades.

Hur arkeologiskt intressant området är beror på hur välbevarad marken visar sig vara.

– Under stora delar av 1900-talet var man inte så intresserad av kulturhistorien som i dag. Vid nybyggnation så grävde man bara på och mycket av de historiska lämningarna förstördes. Men vid tidigare utgrävningar i ett område här intill hittade man husgrunder från 1200-talet till 1700-talet och rester efter bryggkonstruktioner ned mot Fyrisån, så vi får se, säger Josefine Låås.

Innan utgrävningen är klar ska ytterligare två schakt undersökas.

Arkeologerna kommer att jobba i kvarteret i totalt fem veckor.

Arkeologerna gräver i historien

Ordet arkeologi kommer från grekiskans archaiologia, fornkunskap och av archaios, urgammal, forntida.

Arkeologin studerar människans materiella kultur genom lämningar eller föremål.

Arkeologin delas upp i olika områden: Förhistorisk arkeologi - före skrivkonsten, historisk arkeologi - efter skrivkonsten , klassisk arkeologi - Grekland och Rom, egyptologi - Egypten, assyriologi - Främre Orienten före islam, islamisk arkeologi - Främre Orienten efter islam.

Källa: Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om