Dementa lämnas inlåsta utan personal

Socialstyrelsen gjorde natten mellan 8–9 november oanmälda tillsynsbesök vid 94 särskilda boenden i landet. Två av de boenden som granskats är Ebbagården som drivs av Diakonistiftelsen Samariterhemmet, och Frodegården som drivs av kommunala vård och bildning.
Men vad Socialstyrelsen noterat vid dessa två boenden är ännu klassat som arbetsmaterial.
– Vi har valt att inte lämna ut några enskilda boenden i rapporten. Vi har inte fattat några beslut och vi hoppas att de ska vara färdiga före jul, säger sektionschefen Anna Karin Nyqvist.

Socialstyrelsen anser generellt att varje demensavdelning ska ha personal som kan hjälpa den boende inom några få minuter. Men på många av de boenden som inspekterats ser man att avdelningarna tidvis står obemannade.
– Vi visste inte att det förekom i den utsträckningen att sex av tio lämnar de boende inlåsta och utan uppsikt, säger tillsynschef Per Anders Sunesson.
Ebbagårdens verksamhetschef, Bodil Gustafsson, säger till UNT att boendet inte har några problem med att leva upp till Socialstyrelsens krav på bemanning. Hon säger att varje avdelning har en anställd nattetid. Men nattpersonalen har också ansvar för att gå på larm som kan komma från ett intilliggande hus med personer som har hemtjänst.
Hur klarar ni Socialstyrelsens krav om personalen måste bege sig dit på larm?
– Det är bara en som går dit och två personer stannar kvar på Ebbagården. De har full koll på de 33 personer som bor här.

Men att som vissa boenden hänvisa till att det finns personal i andra delar av huset räcker inte, menar Socialstyrelsens Anna Karin Nyqvist.
– Då kan man inte uppmärksamma personer på en annan våning inom några minuter. Så här har reglerna egentligen alltid varit.
Bodil Gustafsson medger att boendet inte kan leva upp till det kravet:
– Det gör vi inte till 100 procent eftersom vi går emellan avdelningarna och hjälper till.
Hon tillägger att alla dementa har larm på sina dörrar, vissa har sänglarm som gör personalen uppmärksam på när någon lämnar sängen eller rummet.
Är du orolig för Socialstyrelsens beslut?
– Nej, jag försöker rätta mig efter den lagstiftning som gäller. Om de skulle säga att vi har för lite personal så får vi naturligtvis ordna det.
Anna Ekenor, verksamhetschef för Frodegården som också granskats, anser att boendet uppfyller kraven.
– Vi har två som arbetar natt, de utgår från våra två demensavdelningar. Om de är på en annan avdelning och någon larmar så är de tillbaka på ett par minuter.
Torsten Tornberg, ordförande i Uppsala demensförening, anser att problem med nattbemanning finns inom hela demensvården i Uppsala.
– Jag har hört föreståndare säga att de inte klarar det här. Systemfelet är att kommunen betalar för lite. På papperet finns det en person på varje avdelning nattetid. Men så fort det händer något på en annan avdelning går de dit för att hjälpa till.

Årstagårdens verksamhetschef, Renee Wallin berättar att sju anställda nattetid ansvarar för nio avdelningar. Hon anser att mer nattbemanning är en ekonomisk fråga och att dagbemanningen måste gå i första hand.
– Men jag skulle välkomna om Socialstyrelsen kom med nyckeltal och riktlinjer som reglerar nattbemanningen. Då skulle inte någon kunna lägga anbud på en verksamhet utan att först täcka upp för nattbemanningen.