Den moderna syjuntan

Är det någon gång det ligger bra i tiden att sy sina egna kläder, så är det nu. Lågkonjunktur breder ut sig över världen och viljan att konsumera är inte direkt på topp. Att handla kläder på second hand är något som blir allt mer populärt, men hur är det att ta det hela ett steg längre och bara sy det mesta själv? Kaktus besökte Rosendalsgymnasiets syförening.

Rakel Östlund, Gabriela Ringmar, Filippa Bonander, Anna Lundvik och Signe Bådagård.

Rakel Östlund, Gabriela Ringmar, Filippa Bonander, Anna Lundvik och Signe Bådagård.

Foto: Sarah Thorén

Uppsala2008-12-03 00:01
Att sy sina egna kläder gör det möjligt att få exakt de plaggen man önskar sig. Dessutom så skapar man sig någonting unikt som ingen annan har. Dessvärre slår Rosendalsgymnasiets syförening hål på myten om att det i många fall blir billigare att sy själv.
- Att köpa bra tyger kan kosta jättemycket pengar, ofta lika mycket som ett färdigt klädesplagg i affären, säger Anna Lundvik.
Det var hon och Rakel Östlund, 18 respektive 17 år gamla, som tog initiativet att starta en syförening på Rosendal. Främst var det tänkt som en samlingsplats för likasinnade. Intresse fanns och nu kan de bli upp till 15-20 personer som samlas varje tisdagseftermiddag. Vi träffar föreningen på deras vanliga tillhåll, vilket är ett utav skolans vanliga klassrum. Inte den mest rediga av syjuntor kan tyckas, men om man brukar ordentligt med fantasi kan man se de egensydda gardinerna hänga i fönstret och höra hur symaskinerna surrar på klassrumsbänkarna. Tyvärr blir scenariot inte mycket mer än en dagdröm, men det har sina anledningar.
- Att släpa med sig egna symaskiner till skolan är väldigt omständligt, så därför stickas och virkas det mest när vi ses, säger Anna samtidigt som hon visar upp en klarlila stickad halsduk som blivit resultatet efter några möten. Föreningens syfte är främst att finnas där som ett stöd, så man kan ta hjälp med av varandra om man har kört fast. Men de har också ett samarbete med fotoföreningen på gång.
- Vi tänkte till jul ha en utställning på skolan med foton på kläder vi sytt här, säger Signe Bådagård samtidigt som hon tittar lite närmare på Annas halsduk för att se hur hon burit sig åt.
Axel Danielsson är föreningens enda kille. Man skulle vilja tro, eller i alla fall hoppas på, att de gamla unkna könsrollerna där pojkarna står vid bandsågen på träslöjden och flickorna broderar på syslöjden är mindre uppenbara nu för tiden, men tydligen inte. Axel tror att många killar är rädda för att uppfattas som för feminina.
- De är nog bara osäkra på sin sexualitet. Jag tycker det vore skitkul att lära sig sy på riktigt, säger han.
Så hur bär man sig då åt för att börja sy? Syföreningens bästa tips är att börja enkelt och smått för att sedan jobba sig uppåt. Börja till exempel inte med att sy din egen balklänning.
- En bra start är enkla saker som att ta stora tröjor och göra om dem till linne, sy in vissa plagg eller bara sätta på en fin knapp, säger Filippa Danared.
- Och att ha mycket tålamod, det är nog är nog det viktigaste, säger Anna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om