Det är ideerna, dumbom
Göran Perssons budskap till "dumbommarna" var att valet handlade om ekonomin, men det som fungerade för Bill Clinton i USA 1992 gick inte hem i Sverige 2006. Om jobben inte kommer spelar det ingen roll att förståsigpåarna förklarar att de makroekonomiska kurvorna pekar åt rätt håll.
Den allmänna uppfattningen är nu att alliansens öde vilar i arbetsmarknadens händer. Är inte jobben på väg till nästa val blir det socialdemokratiskt återtåg till Rosenbad. Att regeringen riskerar att bli en enfrågerörelse har redan fått olyckskorparna att kraxa.
De jobbskapande åtgärderna är impopulära. En höjd avgift i kassan märks direkt i plånboken, medan utsikterna till fler jobb beror på dynamiska processer i framtiden. Kombinera det med att åtgärderna utmanar mäktiga intressen som under lång tid varit helt eller halvt sammanvuxna med socialdemokratin. Inte konstigt att opinionsläget ser tufft ut.
Att jobben inte har vuxit fram mitt under brinnande högkonjunktur visar på strukturfel på svensk arbetsmarknad. Sådant förändras inte över en natt. Och trots att regeringens åtgärder är impopulära är det frågan om de är tillräckligt kraftfulla för att verkligen råda bot på den massarbetslöshet finansministern talar om.
Om jobben dessutom överskuggar all annan regeringspolitik riskerar småpartierna att hamna i skymundan. Förutom att skapa interna spänningar i alliansen kan krympande småpartier också hota regeringens möjligheter till omval.
Kort sagt: För att alliansen ska bli mer än ytterligare en i raden av borgerliga parenteser krävs betydligt mer än bara jobbpolitik. Optimisten noterar att vissa tecken tyder på att
den insikten också finns.
När Fredrik Reinfeldt förra veckan skrev en debattartikel i DN om att moderaternas förnyelse ska fortsätta uppmärksammades mest att han inte tyckte att kommunerna ska sänka skatten bara för att de får extra statsbidrag. Det ligger helt i linje med uppfattningen att moderaterna kopierar socialdemokraternas politik.
Men han talade också om behovet av nya värderingar för samhället. Alla vill ha en bra fungerande välfärd. Men sedan då? Egenmakt, svarar Reinfeldt. Det är ett begrepp som rymmer mycket. Insikten att samhället är större än staten. Att trygghet inte automatiskt är detsamma som att "underställas politikens skyddande vingar". Att man hellre talar om människans möjligheter och förmåga att förändra sin situation än om "svaga grupper"
som måste omhändertas.
Det här är värderingar som finns i alla allianspartier och som innebär ett brott med många av de invanda socialdemokratiska och vänsterpartistiska reflexer som har kommit att genomsyra samhället. Kring dem går det att fortsätta alliansbygget, samtidigt som det lämnar utrymme för de mindre partierna att utveckla sina ideologiska särarter.
Alliansen må ha vunnit det senaste valet på jobbpolitiken. Att leverera resultat är en grundförutsättning för att bli omvald. Men utöver det krävs nya idéer.
Så jobbar vi med nyheter