51-Ärige lÀraren Tomas har jobbat pÄ ett antal skolor genom Ären. Under sin tid i yrket har han noterat att problemet med drogförsÀljning mellan elever Àr ett bekymmer pÄ grundskolorna.
Nu har han tröttnat pÄ att problemet inte verkar tas pÄ allvar. Han riktar kritik mot rektorer som inte tryckt tillrÀckligt hÄrt pÄ larmknappen.
â Vi har elever som Ă€r inblandade i drogförsĂ€ljning pĂ„ skoltid. Men rektorn sa till oss att vi inte fĂ„r berĂ€tta för förĂ€ldrarna att det hĂ€r pĂ„gĂ„r. Vi skulle inte gĂ„ ut med det för att det skulle bli oroligt hos förĂ€ldrarna. Man vill vĂ€l veta vad som hĂ€nder? sĂ€ger Tomas, som vill vara anonym.
Hilda Degeryd, omrÄdespolis i Uppsala, medger att problemet med drogförsÀljning och anvÀndning av narkotika inom skolorna Àr utbrett.
â Vi har narkotika i stort sett i de flesta skolor i Uppsala, konstaterar hon och fortsĂ€tter:
â Nyligen hittades en vĂ„g med misstĂ€nkta narkotikarester. Vi fĂ„r samtal frĂ„n rektorer dĂ€r de ser misstĂ€nkta överlĂ„telser frĂ„n skolans övervakningsfilmer, att det luktar cannabis i korridorer och pĂ„ toaletter samt att tomma tramadolkartor har hittats. Skolor hör Ă€ven av sig till oss att de har drogpĂ„verkade elever pĂ„ skolan och vi fĂ„r information om att högstadieelever sĂ€ljer droger, sĂ€ger Hilda Degeryd.
Christina Stenhammar Àr avdelningschef för barn- och elevhÀlsa vid utbildningsförvaltningen i Uppsala kommun.
â Vi ser naturligtvis allvarligt pĂ„ problemet. Alla som arbetar med unga har ansvar för att reagera och agera vid oro eller kĂ€nnedom om att unga anvĂ€nder droger, sĂ€ger hon.
Jobbar ni förebyggande?
â Vi har en handlingsplan för en drogfri skola och vi har ocksĂ„ tagit fram ett stödjande material till skolorna i det drogförebyggande arbetet, sĂ€ger Christina Stenhammar.
Hilde Wiberg Àr chef för Uppsala ungdomsjour vid socialtjÀnsten.
â Drogerna Ă€r lĂ€ttillgĂ€ngliga. Det vi ser kopplat till skolor Ă€r att det finns Snapchat- och Instagramkonton som sĂ€ljer droger och dĂ€r droger lĂ€tt kan levereras till exempelvis skolgĂ„rdar. MĂ„nga ungdomar i dag vet var nĂ„gonstans du kan köpa och fĂ„ tag pĂ„ det, sĂ€ger hon.
â Det kan vara sĂ„ att nĂ„gon delat ut en ecstasytablett gratis i en skola och dĂ„ kan ungdomen sĂ€ttas i en skuldsituation och hamna i att nĂ„gon sĂ€ger: âDu fick det hĂ€r av mig, nu fĂ„r du göra nĂ„got Ă„t migâ eller sĂ„ blir man skyldig personen pengar.
â Det Ă€r viktigt för oss som vistas ute i offentliga rummet att tidigt fĂ„nga upp barnen sĂ„ att vi tillsammans kan förebygga att de inte hamnar i nĂ„got senare, sĂ€ger hon.
NÄgon teknik som skannar av eleverna eller vÀktare pÄ plats vid skolorna Àr inte aktuellt enligt Christina Stenhammar vid utbildningsförvaltningen.
â I dagslĂ€get har vi inte sĂ„dana planer. Vi i skolan mĂ„ste ha fokus pĂ„ kĂ€rnuppdraget, det vill sĂ€ga att alla elever ska klara sin utbildning, sĂ€ger hon.
Förr om Ären fick skolorna besök av personer som levt ett trassligt liv, i ett försök att förhindra att barn och ungdomar hamnar snett. Det initiativet finns inte kvar.
â Den typen av punktinsats dĂ€r före detta narkomaner kommer och förelĂ€ser har visat sig sakna effekt. Om informationen Ă€r för specifikt inriktad pĂ„ missbruk och preparat kan den till och med ha motsatt verkan och innebĂ€ra en lockelse, avslutar Christina Stenhammar.
LÀraren Tomas heter egentligen nÄgot annat.