Efter fjorton visningar hittar du äntligen den perfekta bostadsrätten. I fantasin flyttar du in. Det är då som det är bra att hålla huvudet kallt.
Av mäklaren har du fått föreningens årsredovisning och stadgar. Du bläddrar förstrött och frågar mäklaren som hastigast om hur föreningens ekonomi ser ut.
– Mäklaren har ingen skyldighet att vara insatt i föreningens ekonomi, säger Uppsalabon Lars Tegelberg, som är jurist och lärare för blivande mäklare.
Det är alltså upp till köparen själv att sätta sig in i föreningens ekonomi och det kan vara smart. Har föreningen dålig ekonomi är det stor risk att månadsavgiften höjs, vilket kan bli en obehaglig överraskning. Att ställa frågan direkt till styrelsen är en bra idé och/eller att ta med årsredovisningen till sin bank för granskning.
Lars Tegelberg började sin karriär som mäklare och tycker sig ha märkt att lägenhetskonsumenter är dåligt förberedda inför köpen. Trots att det troligen är deras livs största affär. Att missuppfattningar skapar problem märks inte minst när tvister blir rättsliga.
– Konsumenterna tror ofta att mäklarna har skyldigheter som de inte har, säger han.
Förutom att mäklaren inte måste ha en susning om föreningens ekonomi behöver de inte heller känna till föreningens framtidsplaner. Det enda de har skyldighet att ta reda på är vad föreningen redan har beslutat om. Men också här är det klokt att själv fråga styrelsen direkt. Till exempel kan en stam- eller fasadrenovering vara aktuell, något som också brukar innebära en höjning av månadsavgiften. Förvaltningsberättelsen, som är en del av årsredovisningen, kan också innehålla uppgifter om framtida planer.
En annan skyldighet som köparen har är att undersöka i vilket skick lägenheten är. Det är inte heller mäklarens uppgift.
– Det är köparen som har ansvar för upptäckbara fel. För att ta reda på om det finns fel får man göra vad man behöver, utom att göra åverkan på lägenheten, säger Lars Tegelberg.
Det kan handla om att titta under mattor för att se hur golven ser ut, öppna fönster för att se att de fungerar och titta bakom tavlor eller annat som är uppsatt för att se hur väggarna ser ut. Med andra ord hålla koll på skavanker. Lars Tegelberg känner till sådana ytfel som hamnat i domstol.
Lägenhetens storlek kan också leda till tvister. Att antalet kvadratmeter som anges är rätt är inte heller mäklarens uppgift att kontrollera.
– Det är lätt att tro att säljaren mätt ytan, men så behöver det inte vara. Det är helt enkelt bara en siffra som säljaren eller föreningen har uppgivit och som mäklaren förmedlar. Dessutom har man bytt mätsystem över tid. Förut talade man om lägenhetsyta medan man numera räknar på boarea, säger Lars Tegelberg.
Boarea innebär en striktare räkning, till exempel kan en tjock mellanvägg eller ett sluttande tak minska antalet kvadratmeter som anses som boarea. Tegelbergs tips är att man ser till att få lägenheten mätt om man tycker att den angivna storleken verkar felaktig.
Uteplatsen är en annan sak som är värd att kontrollera på förhand. Ett staket runt betyder ingenting. Det kan vara så att föreningen har rätten att nyttja den.
– Finns det en uteplats är det viktigt att kontrollera vilken typ av upplåtelseavtal som finns. Det är bara om marken är upplåten med bostadsrätten som bostadsrättsinnehavaren kan vara säker på att själv få disponera den. Det ska stå i objektbeskrivningen, säger Lars Tegelberg.
Han passar också på att slå ett slag för att läsa föreningens ordningsregler. Då kan man upptäcka saker som att trappstädning och andra uppgifter som tillhör det yttre underhållet ingår.
– Det är inte bindande för bostadsrättsinnehavaren. Sedan kan förstås det sociala trycket vara enormt.
Det är enklast att lita på att mäklaren klarar biffen. Men mäklaren har förmodligen färre skyldigheter än du tror. Här är en guide i konsten att köpa bostadsrätt.