"Det har varit för flummigt"

UNT berättade på söndagen att regeringen inte förlängt de senaste årens miljardsatsning läs-, skriv- och räknesatsningen, i all fall inte på läsning och skrivning. Däremot satsas 2,5 miljarder kronor under ett antal år på matematikämnet. Samtidigt visar internationella studier att elevernas kunskaper i svenska försämras.
– Läsning och skrivning är huvuduppdraget, det ska inte vara ett sidoprojekt. När det gäller matematiken finns det särskilda problem där, med brist på lärare, säger Jan Björklund.

Uppsala kommuns skolor har de senaste åren kunnat driva ett flertal läs- och skrivprojekt med de statliga pengar som funnits, men som nu dragits in.
– Det har betytt väldigt mycket. Det är inte bra att det inte finns någon satsning på svenska nu, säger Agneta Gatu-Rehnberg, skolutvecklare på Uppsala kommun.
Jan Björklund lyfter i stället fram en rad andra förändringar som han tror kommer att gagna elevernas kunskaper i svenska, som att lågstadielärarna återinförs som egen lärarkategori, att antagningskraven höjs till lärarutbildningen genom krav på mer gymnasiepoäng i svenska, att nationella prov införs redan i tredje klass och att undervisningsmetoderna ändras till mer lärarledd undervisning.
En annan sak som borgar för bättre resultat är den nya läroplanen som mer betonar kunskaper i svenska. Frågan är om lärarkåren nu får resurser att fortbilda sig för att kunna möta läroplanens krav.
– Vi har redan den stora satsningen på Lärlyftet, med vi förbereder för ytterligare insatser. Det finns en stor medvetenhet om detta, inte minst i skolan, säger Jan Björklund.

På söndagen berättade UNT om den stora uppmärksamheten runt en debattartikel som larmade om studenters stora brister i svenska. Flera språklärare har tackat skribenterna och sagt att de inte har tillräckligt med tid för varje elev. Jan Björklund ifrågasätter den bilden.
– Vi har högre lärartäthet än andra länder men sämre resultat. Svenska har redan mest undervisningstid av alla ämnen. Det här är mer en fråga om metodiken i skolan. Det har varit för flummigt, säger Jan Björklund.
En annan förklaring till studenternas brister i svenska som lyfts fram är att studentgruppen dramatiskt ändrats i modern tid. Men det tror inte Jan Björklund är det viktigaste skälet till vad lärarna på universitet och högskolor upplever.
– Resultaten har sjunkit i skolan, så enkelt är det. Skälen till det är förstås många, men i grunden handlar det om en felaktig utbildningspolitik sedan decennier tillbaka.